Hösten är här:-(

I dag har hösten kommit till Buskvarna! Vi var ute med matte på den sedvanliga långpromenaden när hon kommer hem efter sitt jobb. Då hade det inte börjat regna men det kom lite senare. Vindarna är nu lite kallare och jag tycker faktiskt att vi borde få börja använda vår getingtröjor. Men som ni vet är matte en rå rackare så det lär nog dröja. Om jag känner henne rätt lär vi få frysa länge än...Kajsa skulle åka och tävla på Söndag i Växjö men när matte läste deras PM stod det längst ner att det finns en skjutbana i näreheten som kommer att användas under söndagen. Vilket innebär att matte stannar hemma med oss eftersom vi inte gillar skott. Vi är rädda efter en läskig händelse med fyverkerier. Matte är sur och vill inte ridsker att Kajsa skall behöva vara rädd när hon nu tycker det är så kul med agility. I morgon skall vi två i alla fall åka och träna. Luna löper så Helen får lån mej eller Kajsa. På fredag kommer Luna sheltie hit och skall sova över. Hennes tvåbeningar skall åkta till Göteborg och hjälpa deras stora lillmatte att flytta. Inget vidare för en vallhund att vara med på! Hon kan jobb med att valla in mej och Kajsa:-) fniss...På bilden kan ni se min snygga syster:-)

Höstkläder.

Vill bara meddela att syrran och jag inte fick vara med och välja tröjor inför höstens kulna kvällar. Och svaret är NEJ. Matte är inte färgblind även om man lätt kan tro det. En kul sak har hänt i dag och en tråkig. Den tråkig är att vi flera gånger har fått följa med matte nerför backen och slängt skräp på sorterstationen. Dötrist! Den roliga är att Luna var här och hälsade på. Jag gillar henne jättemycket trots hennes tjocka päls. Jag dunkar på henne med mina pinnben i glädjeyran vilket hon bara verkar tycka är kul. En härlig vallhundsflicka.

Test av ny klubb!

I dag åkte vi till Helen och Luna och fikade. Jag föll pladask för Lunas husse Kjell. Jisses vad jag jobbade på vår relation. Sedan åkte vi till en hundklubb och testade deras agilityhinder. Jag var i högform och tog till och med deras platta tunnel! det var så upplyftande att jag nästan inte kunde sluta! Mycket kul! Fick förstås mängder med Wienerkorv vilket gjorde att det nästan ar feststämning på plan! Kajsa var wild and crazy, mer behöver väl inte sägas...

Klargörelse!

I går på tävlingen som nu faktiskt inte var en tillställning för att ge tvåbeningar möjlighet att få umgås med mig, kom det fram en kvinna till oss som hade en fin lurvig pälsad kines. Ja en hund alltså hennes man om hon har någon var inte med. Vår hussepappa är aldrig med han tycker det är urlarvigt med tävlingar och han tycker det är PINSAMT om jag och syrran gör som vi själva vill. Matte skäms aldrig över oss hon vet att vi är vinthundar och inga jädra brukshundar som längtar efter arbete! Nåväl kvinnan kom fram och frågade vem som var Kajsa! Ja ni hörde rätt! Matte pekade på syrran som med svansen mellan benen just hade skällt ut en bruksjycke. Kvinnan sa att hon tyckte att Kajsa skriver så kul i sin blogg. Jag blev fundersam över om syrran har lagt upp en egen blogg i smyg...Men det visade sig att det var min blogg kvinnan syftade till (förstås:-)) Hon poängterade att jag skriver så roligt. Ja om min misära verklighet kan roa så bjuder jag föstås på det. Matte berättade då att syrran har lite svårt för det här med stavning men att hon är mer intresserad och duktig på motoriska saker som t.ex. agility. Så kan man ju också lägga fram det...fniss.

Kvällen tillbringade vi i soffan med matte och husse.

Summering av dagen...

I ottan bars jag ut av mattes varliga händer, ut på den blöta gräsmattan och gjorde min snabba morgontoalett. Knölades därefter in i buren i bilen och åkte i väg med Kajsa i mattes knä och matte vid ratten. Vilket känns som en bra fördelning. Fick ligga kvar i buren en stund när vi kom fram för matte skulle upp med tältet. Vårt hundtävlingstält. Helen var sjuk så tyvärr kom inte Luna. Syrran och jag fick sedan lufsa runt i morgonkylan iklädda våra vinterjackor och bajja lite vilket vi givetvis inte gör i ottan. Sedan började minglet. Det fanns många goa människor runt vårt tält, de var givetvis där för att få förmånen att umgås med mig. Knut och hans matte boade in sig i vårt tält och jag måste erkänna att han är en rätt trevlig kille. Agneta och Björn har alltid Frolic i sina fickor vilket jag gjorde dem uppmärksamma på förstås. Sen var Carina där med sina Peruaner vilka jag inte är särskilt förtjust i! MEN hennes uppfödare (ja inte till Carina utan till peruanerna) kom och hade med sig en NAKEN peruan med bakåkåtslickad lugg på huvudet. Jisses, det gick som en stöt i mig! HONOM ville jag lära känna. Men matte satte stopp för den romansen eftersom han inte visade några tecken på visat intresse för mig. Vilket säkert innebär att han är både döv och blind. STACKARS HUND. Kajsa morrade mest och bar sig illa åt. Jag hjälpte förstås till att vakta vårt område med min gälla stämma. Vilket innebar att matte hotar med att jag inte får följa med på agilitytävlingar mer. Vadå tävling? Är det inte ett forum för att människor ska få träffa mej? Kajsa hoppade visserligen runt med matte på banan med sina känguruhopp och såg läskigt glad ut. Kan inte fatta detta eftersom det minsann inte vankas någon korv när det är tävling förren alla hinder är tagna. Mycket tråkiga regler om ni frågar mig.

Kajsa lyckades dock med det vi trodde vara omöjligt att placera sig som nummer 4:a i agilityklassen. Den klantskallen RAMLADE i sin iver av balansen på nerfarten och fick förstås fel. Det skulle hon ha!

De andra klasserna diskade hon sig och matte eftersom hon (ja inte matte då utan Kajsa, matte skulle garanterat fastna med magen om hon skulle kravla sig igenom däcket:-))i vanlig ordning inte kan läsa numren på¨hindrena utan tog ett extra i den ena klassen samt hoppade BREDVID däcket. Det fattar väl till och med en vallhund att man inte kan göra? Därefter fortsatte hon som om det regnade med att kasta sig in i tunneln som kom därefter, vilket förstås inte var tillåtet när däcket inte var klart! Ha ha! Roligast var säger matte att Agneta och GLÄDIS BT tog en pinne! Glädis hade plötsligt fattat att det är matte man skall springa med inte sig själv! Hurra hurra till Glädis! När vi kom hem var jag helt slut efter att ha vaktat vårt tält hela dagen. Jag parkerade på mattes bröst (ja det är mjukt och skönt)med nosen intryckt under örat på henne sen snusade vi ikapp en skön timma. Jag hade faktiskt gjort ett hästjobb. Matte är inte redigt frisk är sådär hostig och snuvig så hon var trött. Kajsa smet ut och jobbade lite i trädgården sedan kom hon och gjorde oss sällskap. Ett bra slut på dagen! Kvalitetstid i soffan det är min melodi! På bilden sitter jag i trappan där matte har parkerat mig för att sela på mig! INTE kul.

Lite bilder från min Skåneresa.

Min Lena (ja vi är fler som anser oss ha besittanderätt på Lena, Lyra tex:-))skickade lite bilder från Skånetouren. Jag är som ni ser oerhört vacker men inte så lycklig, det där utställandet är kanske inte det som jag gillar bäst här i livet. Ingen Vaggerydskorv fick jag heller. I morgon åker jag med som sällskapsdam när syrran och Luna ska tävla igen i agility. Det är dock bara en tidsfråga innan jag tänker ta klivet in på banan igen, matte tycker att jag har blivit väldigt duktig och kör stenhårt med KORV-metoden. Det verkar funka, peppar peppar. Ungefär som med klicker fast matte väser KORV, jag blir precis prillig då särskilt som det verkligen blir korv då. Vi har Vaggeryds Wienerkorv, dyr som skam men ack så verksam. Den som lever få se:-) Lena har tagit bilderna på mig som ni njutningsfullt kan beskåda! fram med pappersnäsdukarna så att ni inte spiller ner tangentbordet med era tårar av rörelse över min vackra lekamen! På översta bilden springer Helen med mig i sin röd kjol. Annars softade jag mest som ni kan se!

Filmkväll i soffan!

Matte är inte pigg. Det fräser om henne och hon hostar värre än mig när jag har ätit gräs. Därför åkte hon och lillhusse och hyrde film. Lillhusse har dessutom feber vilket innebar att han fick hyra två filmer. Matte nöjde sej med filmen Marley och jag. Hon konstaterade rätt snabbt att den kunde ha hetat Sally och jag om jag bara hade vägt sisådär 40 kilo mer än mina dryga 5. Marley var en (inte ouppfostrad utan ouppfostringsbar)labrador som hade ett stort hjärta men som ställde till det för sin husse och matte. Väldigt bra film, Kajsa och jag var helt vakna under hela den 1timma och 50 minuter långa filmen. Givetvis skällde vi ut den där stora fula hunden med jämna mellanrum. Jag menar att det finns en gräns för vad stora gula hundar får gör i vår TV! Vi var minst sagt utmattade efter filmen. Matte grät en skvätt på slutet då Marley begravdes. Något som vi inte fattade riktigt, syrran och jag. Matte kände igen vissa sekvenser då i detta fallet matten i vårt fall husse ville skicka tillbaka jycken. Vilket har hänt i det här huset då Kajsa massakerade husses gamla fula skinnsoffa. Matte klargjorde dock vid detta olycksaliga tillfälle som nu borde vara preskiberat, att om vi skall flyttas flyttar matte med. Kanske kan det var ett kommande tema i spiontidningen Härliga Hund? Vad händer när hundar orsakar äktenskapliga konflikter??? Nåväl kvällen var bra men nu är vi helt slut efter denna filmkväll!

Bilden visar en sekvens ur filmen men kunde lika gärna vara hämtad från Buskvarna förutom att jag är mindre och matte betydligt större än Jewnnifer Aniston!

Hemma igen!

I helgen var jag som bekant i Helsingborg med Jack och hans matte Helen och lillmatte Claudia. Vi bodde på hotell där heltäckningsmattorna i vår korridor var röda! Vilken tur. Jag ställdes ut på tävling två dagar i rad. Mindre kul kan jag meddela men Helen är en tuff matte och jag rättade mig i ledet så att säga. Delvis genom att stå som en staty på bordet och låta mig nagelfaras av två domare utan att larva mig något. Jag traskade också runt i ringen utan protest men inte med någon större inlevelse eller glädje:-( Jag fick i alla fall två ettor och var därmed inte lika ful som i Tånga Hed. Jag hade bra rörelser stark nacke och bra överlinje etc etc. Det finns nog en risk att jag får hänga med dem fler gånger på sånt där trams. I dag åkte Kajsa , jag och matte till hundkluben och träande agility. jag överträffade mig själv delvis beroende på att det var wienerkorv från Vaggeryd som vankades när vi gjorde bra saker vilket vi gjorde hela tiden! Vi värmde upp ihop syrran och jag med i blev så galna att matte kopplade oss och bara tog en i taget efter det att vi krockade i en tunnel och var bägge två på gungan vilket innebar att jag satt längst fram och syran stod i andra ändan så att den inte vippade över. LIVSFARLIGT! Men sen körde vi en bana och jag måste säga att jag tyckte det var mer än skojigt! Matte har nu en strategi gällande mig och agilitykarriären: korvplanen! Jag skall få tränas och mutas med wienerkorv så får vi se vad det blir av mej! Både syrran och jag blir stensura av att titta på varandra när vi tränar med matte och får se hur den andra proppas full med KORV och få massor av uppmuntrandne rop av matte. Fy bubblan alltså. Det gäller att visa sina framfötter och ge järnet! Vi var så glada i bilen hem så alldeles. Matte stannade vid Konsum och köpte tuggben av oss med mintsmak. En toppenmåndag med andra ord. På bilderna kan ni se oss in action. Jag är den hunden som ser ut som en vessla, syrran är den med elefantöronen!

Sally has left the building!

Jag är nu hos Jack. I morgon skall vi åka till Helsingborg på utställning. Matte vill inte åka med för hon blir så nedrans arg på domaren om han/hon inte gillar mig...Kajsa är hemma hos matte och husse ENSAM! Jag återkommer på söndagkväll med info om hotellnatt med Jack;-) På bilden är det jag och stora lillmatte som gosar:-)

Full fart!

I dag skulle matte åkt till Stockholm men tåget var så sent så hon åkte inte. Detta medförde att jag och syran fick åka och vara med på ett träningspass på klubben. Jag var riktigt i gasen! Hoppade på som sjutton och sög på så fint på hindren. Matte blir så glad att det nästan är too much men det triggar mig. Matte överväger nu på allvar att jag skall få en chans till på agilitytävlingsbanan. Jag ska ta mig en allvarlig funderare. Det vankades Vaggeryds Wienerkorv. Inte alls fel faktiskt. Syrran och jag gick igång på klubben och hjälptes åt att skälla ut lille Knut efter noter. Han är en trevlig kille säger matte. Det är möjligt att det är så men vi retar oss på honom på något sätt...Knut är en äkta Parson men ser ut som en byracka.

I morgon skall jag åka till Jack, det bor en katt i hans hus. Matte är bekymrad men Jacks matte säger att de löser det. Hon vet inte hur mycket jag hatar katter...

På bilderna ser ni den retlige Knut och den andra bilden visar när jag minglar runt på Lenas valpträff. Kolla mitt luriga vitöga:-)

Telefonbilder

Matte har lite bilder från sin telefon som är kul men kanske inte så bra! Här kommer i alla fall några. Jag frångick min princip och visar syrrans spyor på djursjukhuset efter förra veckans taberas på chokladen. My god! Märk väl vilka väl valda bilder det är på mig. Bilderna på syrran är från Djursjukhuset när hon fick spy upp choklad med ett kilopris som får oss att svimma! Resterande bilder är förstås på mig själv. Bland annat när jag var med matte på jobbet på påsklovet. Kände att besöksstolen passade mig bra. Fast nån vägledning är jag inte i behov av...

Nån jädra ordning får det allt vara här på bloggen. Skall hon framhävas i cyberrymden tycker jag att hon kan skaffa en egen blogg. Vår kära syster gummi-Lyra är förresten på kärlekssemester hos Lena och Taggen. SUCK: För min del börjar min lilla weekend i Helsingborg med Jack på LYXHOTELL att närma sig. Lalaaaalalaaaa.

DISKAD Syster:-)

Glädjande nog diskade sig syrran i helgen! Hon svepte över ett extra hinder i den ena klassen och tog ett från fel håll i den andra klassen. Vilket = diskad! Matte tog på sej hela skulden och menade att hon hade vänt sig mot det en hindret och någon liknande bortförklaring gällande den andra diskningen. Syrran var tydligen helt oskydlig. F-n trot. Jag vet ju att alla hästar liksom inte är inne i stallet, alla popcornen är inte poppade, ljuset är tänt fast det är ingen hemma eller hon är ju inte den vassaste kniven i lådan:-) You name it:-) tjoho. I dag har vi varit på klubben och racat det är hon faktikst bra på det lilla krypet. Vi jagar varandra på de stora fälten och har i regel riktigt roligt ända tills jag känner mig i underläge och tröttnar. DÅ tar matte över och busar vidare med Kajsa alltmedan jag placerar min ända i backen med blicken åt ett annat håll och tjurar rätt demonstrativt. Sen smyger jag iväg ner mot klubbstugan med en förhoppning om det som det var för två år sedan när jag var kursare där finnas gottis i form av fika. Där sitter jag och ser lidande ut på verandan när matte och krypet kommer lallades efter en lång stund av "bus"= fjanterier. Så kan min vardag se ut. Det borde den där spiontidningen Härliga Hund skriva om! I stället för gatuhundars misär och juvercancer.

Betta på syrrans kommande fadäser!

Svara på min lilla enkät i högerkanten snarast och vinn ett foto på mig!

Planer inför helgen!

I morgon åker matte, husse och lillhusse med mig och syrran till stugan. Där trivs vi! Massor med sorkhögar att gräva i stora fält att springa på och mängder med kanadagäss att jaga. Syrran och jag gillar att smyga längs strandkanten och med någon slags skräckblandad förtjusning stirra ner i vattnet. Matte tycker vi är konstiga. På lördag skall Kajsa och matte tävla igen. Jag får nog hänga på och mingla lite med agilitygänget. Husse och lillhusse skall måla om stugan vackert röd. Förvänta er inga lysande resultat av min ohängda syster. Hon har överskottsenergi som inte har någonstans att ta vägen eftersom regnet verkligen står som spön i backen vilket innebär att vår trista matte inte vill gå ut! (Matte ger Sally rött kort! Vem vägrar gå ut??Vem håller andan under täcket för att slippa bli buren ut i trädgården för en snabbtoalett? Inte matte inte!) Pubiken kan därför förvänta sig racerfart runt banan och förmodligen en massa med bonushopp. Ha!

Varning för choklad! 1700 kronor för 40 gram!

Ni vet ju att jag är gränslöst trött på min syster!? MEN i går kunde jag ha förlorat henne. Då kände vi alla hur mycket hon betyder i familjen även om jag gärna skulle skicka hem henne till Kode och Lena i bland. Matte hade föräldramöte på skolan och kom inte hem förren vid halv nio. Då nämnde vår ytterst okunniga husse i förbifarten att den tjyvaktiga byrackan (alltså min syster) hade stulit hans chokladkaka. Matte frös till is och undrade vilken choklad då. Hon kollade i skräppåsen och fiskade upp bland gamla revbensspjäll, som vi inte heller får äta, en tom 70% chokladkaka. Matte slängde nästan ut husse i garaget men sansade sig och ringde veterinären som givetvis inte svarade, sedan satsade hon på att få tag i Lena som faktiskt är Kajsas ägare även om matte negligerar detta faktum. Jag påtalar detta ofta eftersom jag anser det vara en viktig del i rangordningen...Lena ringer sin veterinär som alltid finn på plats. Matte får under tiden tag på djursjukhusveterinären och kastar in Kajsa i bilen och far iväg på två hjul. I detta läge var inte husse så värdefull kan tilläggas. På sjukhuset vägs syrran in med en matchvikt på 5,8 kilo. Ja ni hör själva vilken bjässe jag har att tampas med.

Sedan fick matte och Kajsa gå in i ett litet rum där Kajsa fick äta massor med god burkmat. Matte sa att det var tur att det inte var jag för det skulle aldrig falla mig in att äta något överhuvudtaget hos veterinären. JAG vet ju att de är ute efter mitt/våra liv. Det har min tröga syster inte listat ut så hon glufsade på vanligtvis upp all mat. Sedan fick hon ett stick i nacken som hon inte kände vilket också är märkligt så jädra ont som det gör att få sprutor. Matte varnade för brandsirensliknande tjut men inte ett pip undlät sig Kajsa att yttra. Matte säger att Kajsa är en tapper hund. Vilket man inte kan klandra mig för att vara...Matte glömmer aldrig mina dödsskrik när min mage röntgades efter mitt mumsande på en död fisk. Hon har tjut i öronen än trots att det var tre år sedan.

Tillbaka till chokladtraumat: syrran började kräkas av den sprutan, hon kräktes till den milda grad att hennes pinnben inte kunde hålla henne uppe. Matte stöttade och till sist slutade hon att kräkas. Det luktade choklad på hela djursjukhuset. I detta ögonblick var husse till salu.

Kajsa saknar som ni vet prinsessfasoner vilket innebär att hon repar sig snabbt. Hon drar alltså inga fördelar av sin situation. Sk sjukdomsvinster vet inte hon vad det är. Till skillnad från mig alltså. Slutligen fick hon flytande kol insprutat i munnen. Hon glufsade glatt i sig alla dessa portioner med kol, jag tror hon trodde att hon tjyvade. Hennes motto är att allt tjyvat är gott. Efter det vägdes hon och hon hade spytt upp 3 hekto förutom all burkmat. När matte och Kajsa kom ut från Djursjukhuset kom det en hare skuttandes vilket gjorde att Kajsa blev jakthund i stora mått och började gapa och skrika och blev plötsligt pigg igen. En liten varning till alla tvåbenta gottegrisar alltså: PASSA era tjyvaktiga byrackor om ni äter mörk choklad! Såvida ni inte är trötta på dem förstås!

Detta kan vara ett bra tips till spiontidningen Härliga Hund att ta upp. Matte och jag har redan fått förhandstips om vilka sidor vi inte skall läsa i nästa nummer! Tänk ändå vilken fin service de har för sina ängsliga sina läsare! Eller så kanske den där redaktören har insett vilken ära det borde vara för tidningen att en så vacker, ödmjuk och intelligent hundprinsessa som jag läser deras tidning.

Jag inbillar mig att jag kan tillföra många bra tips för alla landets hundars väl och ve om de vill ha min hjälp. Redaktören i egen hög person har påpekat i en kommentar att jag har stavat hennes namn fel. Vilket jag finner högst osannolikt så det lämnar jag bakom mig. Misstanke föreligger därmed att hon har koll på mina förehavanden. Det är nog vansinnigt fascinerande för en vanlig hundvän att se så vackra bilder på en så ädel och grann tik som mig. Det bjuder jag på.

I eftermiddag har vi varit på klubben och tränat inför Kajsas tävling på lördag. Jag bevärdigar som ni vet inte tävlingsarenorna med min närvaro. Det är för lite korv på tävlingsbanan för att det skall passa mig. Men träna lite och glufsa i mig gottis är inte helt fel! Jag är som vanligt otroligt nöjd över mina prestationer. De är alltid lika lysande.

Slutligen bör tilläggas att chokladen som Kajsa först åt upp och seden spydde upp kostade 1700 kronor att bli av med. Det var max 40 gram. Vilket borde inbringa ett bra kilopris....

Matte fotograferade på sjukhuset men någonstans har även jag en gräns! På min blogg ska vi inte ha bilder på spyor!

I stället ser ni hur jag gosar med Lena, min och syrrans uppfödare på helgens valpträff och ytterligare en bild som visar syrran från sin bästa sida. Morrandes:-)