Egen tid och agilityträning!

I dag har matte ägnat sig mycket åt mig. Härligt. Vi tjyvtränar med klickern. Jag tar det lite lugnare än en viss fisförnäm drottningmoder som hänsynslöst kastar sig över det som utlöser ett larvigt klick. Vilket har visat sig är lika med gottis. Jag testar först med bedjande blicken sedan med mitt höga skall för att om det inte hjälper peta på den där plattan som uppenbarligen på nåt sätt gör att man får de åtråvärda gottisarna. Tja vad gör man inte. sedan var vi på promenad med hussepappa. Därefter åkte vi till min agilityträning. Jädrar i havet vad kul det var i dag. Med ett undantag! En ny tik i klassen. Stooor svart och naken. Men fyra ben och från Mexiko! jag tyckte inte om åbäket men jag skötte mig ändå. Matte hyser nån slags förhoppning om att vi skall lyfta oss under våren i agilityn. I dag funkade det bra att få mig att inte rusa upp på balanshindren. Matte får vråla KOOOORRRRV så kommer jag glatt hoppandes till henne. Hon har funkat att vissla, att pipa och att ropa Kaaaaaaajjjjjssssa med larvig röst, helt utan resultat för fy vad kul det är med balanshinder. Man kommer högt upp i luftten och själförtroendet växer som ogräs. Det är bra säger matte men hon vill bestämma när mitt inre skall växa som ogräs. De är allt bra lustiga tvåbeningarna. Men vi har kul matte och jag det är ju huvudsaken.Efter det åkte vi till leverpastej-mormor och Folke. Den sistnämnda släpade med mig ut i skogen sedan fick jag grädde och pannkaka och leverpastej. Mattes brorson Eric undrade om jag hade jobbat som polishund någon gång. Jag svarade givetvis ja men matte rättade mig och gick in i en lång förklaring om varför jag inte passar som polishund. Färgen är ju perfekt så det borde väl inte vara några problem egentligen? Jag har i alla fall fattat vad det här med egen tid är och jag måste ärligt tillstå att det passar mig alldeles förträffligt. Särskilt egen tid med matte. Min skenheliga syster tar faktiskt väldigt mycket plats i vårt hus. Hon utger sig för att vara så klok och speciell men nu när jag har kapat hennes blogg kan jag berätta att hon är en manipulativ liten grå råtta. Bara snäll när någon tittar på alltså. För att visa min godhet lägger jag ut några bilder som Lyra och Senjas husse Peter har tagit när han nådigt fick audiens hos drottningmodern. Hon ville patetiskt nog följa med honom hem! Ja ni hörde rätt hon tänkte kallblodigt lämna sina tronarvingar och följa med sin stora kärlek hem! Döm själva gott folk. Nu är jag dödstrött och proppmätt av alla pannkakor så jag tänker sträcka ut mig och värma upp mattes säng! Så god är jag!