Vi går i ide!

I morse när vi brutalt knuffades ut genom altandörren av vår iskalla matte hade det hänt!Det var vitt och kallt ute och isiga vindar från vättern blåste på oss. Visserligen hade matte plockat fram våra vinterjackor som vi faktiskt fick ha på oss under denna arla morgonstunds snabba toalett. Men ändå! Vi hade hellre legat kvar några timmar under täcket. Matte gnölade om att hon måste tjäna pengar till brödfödan därför kunde vi inte få ligga kvar på vardagarna. Vadå brödfödan? Vi äter väl för tusan inte bröd? I alla fall inte jag. Syrran äter förvisso till och med sopor men det gäller ju liksom inte mig som ni vet.
Som plåster på såren och för att dämpa sitt dåliga samvete fick vi leverpastej av matte när vi på kalla tassar kom in igen. Då älskade jag nästan henne!
I går kväll var matte på politikmöte då fick vi vara hos mattes kollega som är sjukskriven efter en operation. Vi är som ni vet väldigt duktiga på att ta hand om sjuklingar.Förutom att vi hoppade på hennes mage som är nyopererad. Annars var vi helt underbara! Som vanligt kan jag tillägga. För övrigt har dagen i dag gått i vilans tecken. Vi har med andra ord inte sprängt ett enda blodkärl.
Det är verkligen inte ett väder som är värt att gå ut i.
Det tycker inte ens vår matte och det säger inte lite.
Bilden ni kan beundra visar givetvis mig fast inte i dag utan en vårdag på klubben. Observera den kloka uppsynen.

Pälsangels och Lilla Laika.

In går kom allra bästa Helene med Päslänglaran Wilda och Mitzie. Jag blev så till mig att jag skrek rakt ut av glädje och trummade på med mina långa pinnben på flickornas huvuden. de fattar inte riktigt det roliga i det men de står ut. Sen fick de i tur och ordning bestiga mig och jucka litegrann, jag är precis i slutet av mitt höglöp och då får man hålla till godo med det som finns tillgängligt. Säga vad man vill men kräsen är jag då inte! (Matte: host host!)Vi lekte en stund sen åkte vi till skogen där matte tog med oss alla fyra på en mil lång löprunda. Ja vi sprang alltså! Matte löper definitivt inte. Hon skumpar fram så sakteliga i den vackra naturen på Huskvarna bergens branter. Dessvärre sprang de ifrån mig och upptäckte inte den stora förlusten förren efter en knapp kilometer. Matte blev inte ens skärrad, men hittade mig innan elstaketet som de smet under när de skulle ut i vegetationen och springa. Vad de nu skulle där och göra. Jag gillar varken vegetation eller elstaket. Trots att det inte var på. Man kan aldrig veta vad som lurar det vet jag av erfarenhet, som har varit bitter! Jag syftar givetvis till när jag blev biten av ett odjur i halsen för snart tre år sedan. Sen dess är jag skeptisk till det som är utanför de upptrampade stigarna. Men som ni vet har jag ingen som helst förståelse från min iskalla matte.
Nåväl förutom detta trauma då jag givetvis stod kvar på stigen i min ensamhet i skymningen hade vi en fin tur i skogen.Pälsangels var dödströtta lilla Mitzie spydde i vanlig ordning i bilen hem och passade på att slicka matte i örat så matte luktade uppspydd Doggy i örat. När vi kom hem lyssnade matte på nyheterna då tillkännagavs att den lilla rymdhunden Laika som för drygt 50 når sedan skickades upp i en raket i rymden inte alls dog av medhavd förgiftad hundmat och somnade in som man hela tiden har vidhållit utan stressades och brändes ihjäl ganska omgående. Där ser ni det går inte att lita på någon! R.I.P lilla Laika!
Jag tänker aldrig åka ut i rymden det är nåt som är helt säkert. Sally den lilla rymdhunden är alltså inte min grej!Hunden med det stora grinet på bilden är min syster Kajsa inte lilla Laika! Kajsa kunde gärna åka en sväng i rymden om ni frågar mej!Hon är säkert väldigt fin i rymddräkt!