Triple Dog Show-suck!

I helgen har det varit en stor hundutställning i Jönköping som varade i tre dagar med ca: 11000 hundar. Varav jag var en.Min rumpa började så lägligt att anta groteska former och mitt humör likaså. Det var dax för sommarlöpet! Jag hade lyckligtvis turen att slippa utställningsringen. Till skillnad från flera av mina vänner. Två släktingar till Kajsa och deras matte Rebecka bodde hos oss vilket jag uppskattade mycket. Alltid kul med nya väninnor. Lilla Snigel fick nåt sånt där CERT som skall vara så fint. Matte nästan grät en skvätt för hon tycker att Kajsa är lik Snigel i själen. De är släkt fast vi kommer inte ihåg hur. Jag var med och förgyllde agilityuppvisningarna. Två om dagen. Detta innebar inte bara vedermödor för min del utan gräddfil in med bilen på området dockn ingen egen P-plats vilket hade varit att föredra med egen P-skylt. Men man kan kanske inte få allt. Matte styrde bilen bestämt in på området och jag och mina nya väninnor slapp besikta oss. Detta imponerade stort på Rebecka. VIP. Det är grejjer det. Vi träffade förstås Lena, Sollibollan och Jacks Helene. Alltid kul att gosa med dessa människor jack nästan hoppade ur det ebenholtsfäörgade blanka skinnet i sin iver att uppvakta mig. Tosca var dessutom i höglöp aså han hade att stå i. Han vann nåt väldigt fint på söndagen och fick traska runt i finalringen. Lena och Tosca likaså fastän på lördagen. Ni får kolla Lenas (Qvickelyckan) blogg/hemsida för korrekt info.Jag hoppade runt två gånger om dagen. Ena dagen rymde jag till publiken där Rebecka stod med TVå pinnpojkar som jag fattade tycke för. Annars skötte jag mig hyfsat bra fast aningens trött var jag med tanke på min tjockrumpa och känslor som den medför. Matte och jag var i alla fall i TV 4. En lång intervju som blev några sekunder med en fnissande matte och en vacker Sally i famnen. tur jag hade min rosa sele med prickar på så att jag i alla fall var anständig. Summa sumarum: Jag var väldigt glad när det hela var över. Trevligt att träffa kompisar och tvåbeningar men joobbbbbbiiiigt! I dag har jag solat på altanen och bara gått en promenad med matte. Det är livet det. Nu är det endast 11 dagar kvar till det är slut på friden. Jag återkommer med info om naturkatastrofen som kommer att drabba mig!Bilderna är tagna av min Lena och visar mig i action. Tyvärr syns min tjockrumpa på hoppbilden...

Prövningar!

Jag berättade så glättigt om min och mattes och Helens sköna dag i Göteborg i går. När matte läste mailen i dag fick hon reda på att en god cyberrymdsvän som vi tyvärr aldrig har träffat har drabbats av cancer. Trots ung ålder och tyvärr redan hårt prövad med andra sjukdomar. Matte blev bedrövad.Vi tänker på den fantastiska människan.Hoppas ni somm läser min blogg gör detsamma.Fånga dagen gott folk man vet aldrig hur nästa dag blir. Jag tänker jaga varenda hare från och med nu! Det gäller att vara med här och nu!

Semesterdag med matte!

I dag hade matte tagit ut ledighet som kompensation för nationaldagen som inföll på en Lördag. matte är numer kommunalanställd och har dessa förmåner. Vi åkte hemifrån strax efter åtta i morse och for i väg ända till Göteborg igen.Helene var med fast inte hennes valpar för de mår så förbaskat illa av att åka bil. Vi fikade i Göteborg hos hennes dotter Sanne som sedan följde med oss till Kajsa! Kajsa blev jätteglad när vi kom och for in i bilen. Sen kom hon på att hon nog inte kan överge sin valp för hon sansade sig och pussade matte samt gnagde på hennes näsa med kindtänderna. Sen fick hon prinskorv och vi bekantade oss med varnadra igen. Jag blev riktigt upplivad.Vi gick efter hälsningsceremonin i samlad tropp in till Kajsas högborg: skrubben innanför köket. Där bor hon och sina dryga kilot(!) tunga lille gula prins. Matte var alldeles till sej. Jag fick tyvärr inte hälsa på honom för Kajsa ville inte på något vis låta mig komma i närheten av den lille tjockisen. Kajsa och lillprinsen bor i en liten hall med en grind in till köket vilket är perfekt för Kajsa. Hon har lugn och ro samtidigt som hon har koll på köket och lagom med kontakt med de andra vilddjuren. Lena tänker då på allt! Matte gav Lena många extra guldstjärnor i kanten gällande omvårdnaden av syrran och hennes avkomma.Sen åkte vi tillbaka till Göteborg och gick längs med kajen till en Italiensk uterestaurang och käkade middag. Jag gillar att gå längs med kajen och bliga ner i vattnet. Matte tycker det är läskigt så det blev inte mycket av det. Dagen avslutades efter bilresan hem med träning för första gången på vår nya klubb Jönköpings Brukshundklubb. Jag tror jag är den första pinnhunden där. Vi välkomnades varmt och någon tyckte det var väldigt kul att rallyhunden skulle träna med dem. De fick se på race. Matte sprang för kung och fosterland. Vi tränade på en lite knixig bana på 20 hinder. I dag var slalom lätt som en plätt och jag var nästan lika snabb som en vallhund. Matte tror knappt sina ögon.En husse som är rutinerad SM-tävlare tjatade på matte att hon måste bli tydligare i sin handling. Matte instämmer men säger sig inte riktigt fått kläm på mitt nya jag. Det går så väldigt fort och jag är pigg som en mört. Matte är inte van vid mig på detta viset. Till helgen skall vi till Elmia och ha uppvisning i dagarna tre. Två uppvisningar/dag skall jag förgylla omvärlden med. Det blir bra träning.

Dans!

Matte och jag skall gå på en INTENSIV freestylekurs! Det är truliga pudeln Askas snälla matte Eva som skall ha en kurs. Jag ser fram emot att lära mig dansa är dock skeptisk till mattes förmåga måste jag erkänna...Matte å andra sidan är mer än skeptisk till min förmåga att lära mig dansa. Varför fattar jag inte. Hoppas bara att med blir mycket korv och köttbullar om jag gör rätt...I morgon är matte ledig så vi susar ner till Göteborg och hälsar på min syster Kajsa med valp.
Matte längtar efter syrran så det gör ont i bröstet säger hon. Hoppas det inte är nåt fel på hennes hjärta bara.PPudlarna på bilden är inte Aska! Klänningen kanske kan passa på matte...

Vaccination!

Traumat efter syrran och min vaccination för en dryg månad sedan är nu lagd till handlingarna. Jag känner mig därför mogen att skriva om den upplevelsen. Matte tog eldigt några timmar och i vanlig ordning när något är på gång drog hon upp oss ur sängen; fullständigt utan pardon. Vi baxades in i buren i bilen och åkte till Djursjukhuset. Så fort bilen stannade visste jag precis var vi var. Djursjukhuset är den värsta platsen på jorden om ni frågar mig. Sist jag var där var efter min kärleksstund med Jack, då jag nästan förblödde. Jag har även varit där när en läskig katt nästan slet mig sönder och samman. Vi lockades in i väntrummet, Kajsa travade på trots att hon fick sprutor där sist och fick kräkas upp den goda chokladen som hon hade tjyvat av husse. Vi fick vänta en bra stund i väntrummet. En ful jakthund trånade efter mig men jag ville bara ut och var liksom inte upplagd för en romans. Det där med kärlek på lasarett är inte min grej. Sedan blev vi infösta i ett pyttelitet rum utan fönster. Det rummet var jag i efter kattatacken då jag var valp. Man kollade om mina ögon hade blivit skadade eller inte. Det hade de inte. Nåväl veterinären som var en ung kvinna lyssnade på våra hjärtan och det lät bra fast mitt bankade på väldigt fort. Matte förvarnade veterinären om att jag förmodligen skulle skrika som en stucken gris vilket jag brukar göra vid dessa hemska vaccinationer. Hon skröt med att Kajsa inte reagerar utan tar det hela med ro om hon får snaska lite gottis. De jättlika sprutorna bars in och jag smet till dörren eftersom jag givetvis ville gå hem i stället för att utsättas för denna tortyr.Matte tog tjuren vid hornen dvs mig och så stack de mig. Jag bet ihop och sa inte ett pip. Matte nästan svimmade och trodde att jag hade hunnit dö. Det hade jag inte. Nästa hund på kö var syrran som denna gång skrek som en gris och vred sig som en orm, till den milda grad att lite av vaccinet hamnade på bordet. SEN betalade matte 800 spänn och vi fick gå en sväng i den kalla vinden från Vättern. Det var nog tänkt som någon slags belöning, vilket det givetvis inte var. Jag längtade hem till den goa sängvärmen.

Mycket nytt!

Vår vän lilla Luna är ju som sagt dessvärre i hundhimlen. Matte och Helene är jätteledsna. MEN i torsdags flyttade en liten ny hundflicka hem till Wilda och hennes familj. Det är Lunas systers dotter dotter. En liten 3 månaders ulltott som kallas för Mitzie. Hon kommer från samma fina kennel som luna: Mybackens kennel. Vi hälsade på där hemma i går. Det var highlife. Jag luktade igenom henne och fann att allt stod rätt till. Sen lekte jag en stund med ungdomarna. Vilket innebar att ajg sprang mitt fortaste i den lilla radhusträdgården medans de två små pälsbollarna jagade mig, ibland från varsitt håll. Givetvis kollrade de blot sej när jag gjorde mina snabba svängar. Jag tror dock att de har potential båda två att bli nrätt snabba. Vi var och tävlade i dag matte och jag. Jag valde att stanna kvar på banan och hade det ganska lattjo. Det är bara slalomeländet som vi gör bort oss lite på. Missade en pinne i vardera klass i slalom så vi fick göra om skiten. MEN vi diskades inte och vi hamnade på en enligt matte hedrande 15:e plats i den där cupen som det visst var. Många duktiga hundar och förare kom före oss. Vilket var väntat. Min tränare Emma som skall tävla SM om några veckor vann. Det var roligt.Nästa helg är det DM som gäller. Träffade inga speciellt snygga grabbar. Jag låg och solade mestadels allt medan de vanliga jyckarna flåsade för fullt i den stekande solen.

Lille prinsen!

Lena har lagt ut några bilder på Kajsa och hennes feta bäbis. Tycker den ser ut som en blandning mellan mops och labrador. Matte säger att jag är gemen och allmänt korkad! Hon tycker nämligen att det är världens sjunde underverk. MEN hur i hela friden skulle det gå till? Det är ju jag som är det!!! Nåväl här kommer några bilder från Lenas blogg!