tisdag 2 november 2010

Pälsangels och Lilla Laika.




In går kom allra bästa Helene med Päslänglaran Wilda och Mitzie. Jag blev så till mig att jag skrek rakt ut av glädje och trummade på med mina långa pinnben på flickornas huvuden. de fattar inte riktigt det roliga i det men de står ut. Sen fick de i tur och ordning bestiga mig och jucka litegrann, jag är precis i slutet av mitt höglöp och då får man hålla till godo med det som finns tillgängligt. Säga vad man vill men kräsen är jag då inte! (Matte: host host!)Vi lekte en stund sen åkte vi till skogen där matte tog med oss alla fyra på en mil lång löprunda. Ja vi sprang alltså! Matte löper definitivt inte. Hon skumpar fram så sakteliga i den vackra naturen på Huskvarna bergens branter. Dessvärre sprang de ifrån mig och upptäckte inte den stora förlusten förren efter en knapp kilometer. Matte blev inte ens skärrad, men hittade mig innan elstaketet som de smet under när de skulle ut i vegetationen och springa. Vad de nu skulle där och göra. Jag gillar varken vegetation eller elstaket. Trots att det inte var på. Man kan aldrig veta vad som lurar det vet jag av erfarenhet, som har varit bitter! Jag syftar givetvis till när jag blev biten av ett odjur i halsen för snart tre år sedan. Sen dess är jag skeptisk till det som är utanför de upptrampade stigarna. Men som ni vet har jag ingen som helst förståelse från min iskalla matte.
Nåväl förutom detta trauma då jag givetvis stod kvar på stigen i min ensamhet i skymningen hade vi en fin tur i skogen.Pälsangels var dödströtta lilla Mitzie spydde i vanlig ordning i bilen hem och passade på att slicka matte i örat så matte luktade uppspydd Doggy i örat. När vi kom hem lyssnade matte på nyheterna då tillkännagavs att den lilla rymdhunden Laika som för drygt 50 når sedan skickades upp i en raket i rymden inte alls dog av medhavd förgiftad hundmat och somnade in som man hela tiden har vidhållit utan stressades och brändes ihjäl ganska omgående. Där ser ni det går inte att lita på någon! R.I.P lilla Laika!
Jag tänker aldrig åka ut i rymden det är nåt som är helt säkert. Sally den lilla rymdhunden är alltså inte min grej!Hunden med det stora grinet på bilden är min syster Kajsa inte lilla Laika! Kajsa kunde gärna åka en sväng i rymden om ni frågar mej!Hon är säkert väldigt fin i rymddräkt!

2 kommentarer:

Elisabeth sa...

Kajsa, vampyrhunden...hua vad hemsk hon ser ut, är du inte rädd?

Katta & Doriz sa...

Du kanske ska kontakta den däringa Fuglesang och höra om han inte vill ta med sig Kajsa nästa gång?!