Älska matte period!

I helgen var vi hos Lena och hälsade på. vi var inte ensamma utan bland ett trettiotal pinnar från Qvickelyckan och Heesa Meesa. Lyckan var att träffa Peter! Lyra och Helen var med och deras älg lilla Naemi. Jag passade på att smyga in i deras bil när de skulle åka hem men upptäcktes av matte. Undrar just om Naemi präglas av Senja och Lyra så att hon blir mer en pinne än en tvåbening? Söt var hon i allafall. Kajsa var just i slutet på sin löpning så hon tyckte det var en trist tillställning. Saddia som var med oss tog hand om Kajsa, när alla vi andra rusade runt i Lenas stora kohage satt de två på ett berg och kollade på oss. Jag hade så kul! Jag har på något sätt blivit en glad prick igen med fullt av energi. Jag passade på att läxa upp lite ivriga ynglingar. Senja hade ett bra sätt att visa ointresset; hon visar alla tänder och låter som en harmynt vientnames. Riktigt läskigt alltså. Sedan placerade Saddia Kajsa på Lenas stora studsmatta där hon kunde värja sig från snuskgubben Ville. Hördes tisslas om att han kan vara presumtiv kavaljer till Kajsa. My god en snuskgubbe. Kajsa fick dock lite upprättelse när hon fick visa sina färdigheter som agilityhund. Hon är faktiskt lysande. Slutligen kollade vi på Flisas valpar. Söta små kryp som luktade konstigt. Kajsa tyckte de var läskiga. Syrran och jag passade på att kolla in sovrummen. Vi skall ju bo där i två månader till våren. Sängarna var okey och Lenas man verkar vara van vid pinnar i sängen. Jag har löpt klart nu och har kommit på att min matte är en underbar matte. Jag får liksom inte nog. Måste bara gosa med henne och vara lydig. Matte fattar inget. Hon misstänker dock att det är ett övergående stadium. I går var vi is stora skogen på en lång promenad. Matte gick med oss för en gång skull annars försöker hon springa som ni vet. jag tassade med henne precis hack i häl hela vägen. Allt medan syrran for omkring som en duracellkanin korsad med ett rådjur. Hon rymde inte en gång vilket är årsrekord.