Gott nytt år!

Jag ligger i mattes och husses säng och darrar med klotrunda svarta ögon. Orsak:raketeländena. Hur i hela friden kan det vara tillåtet att halvt skrämma ihjäl oss stackars hundar en dag som denna? Matte har dragit ner rullgardinerna och spelar högt på radion det är en konsert med ABBA från 1979. bättre än raketdundret.

Matte och husse åkte med mig och syrran till den stora skogen där inga raketer finns och tog en härlig tur, vi var lösa och syrran for omkring som en Duracellkanin. jag håller mig på stigen efter kotten i skallen vet man ju aldrig vad som händer! I kväll åkte matte med oss till Hundklubben mitt ute i skogen i mörkret för att vi skulle få kissa i lugn och ro. Det tog nästan en halvtimma innan jag vågade sätta mig för det dundrade från stan ända till den mörkaste skogen!

Så var det ju det här med valpar! Min rumpa börjar bli lite svullen vilket flaggar för att jag nog börjar löpa om sådär en vecka. Matte pratade med Lena i dag och hon kommer hit när Jack och jag skall ha vår första date. Lena var lite orolig för hur matte skulle reagera när det där skall ske! det är visst så att vi flickor i bland skriker första gången...Matte får nog gå en sväng med Kajsa då! Matte får hålla koll på min rumpa så att Jack och jag kan ses vid rätt tidpunkt! Så nu är det alltså bestämt att mina kommande valpar skall födas i vår vilket innebär om mattes beräkningar stämmer att om allt går som det skall föds mina vackra babysar i mars och blir alltså klara att flytta hem till snälla familjer i maj/juni någon gång! Alla ni som gärna vill ha en mini-Sally får allt göra era röster hörda! Matte säger att det nog inte blir någon anstormning...Klart det blir! Matte börjar på sitt jobb den 7 januari. Hon är klar med sin utbildning till Studie- och yrkesvägledare den sista april men börjar alltså jobba redan nu och får försöka göra klart skolan så gott det går... Hon säger att man får vara väldans glad över att få jobb så att hon kan betala sina studieskulder. Skolan ligger bara 2,5 kilometer härifrån och matte skall inte jobba heltid utan kommer hem till oss halv tre två dagar och halv ett två dagar och en dag i veckan inte förren klockan fyra. men det innebär att vi kommer att ha en hel del tid att göra kul saker på. Matte politiska karriär är ju mest på kvällstid så vi slipper att vara ensamma så mycket. Inget hunddagis för oss alltså! Gott nytt år tille r som läser min blogg! jag ahr ett löfte till er: att skriva lite oftare på bloggen och att äta mycket mer korv! Jag tror att blivande hundmammor behöver massor med korv! Sen lovar jag att vara extra snäll och tvätta syrrans öron varje dag!

Fyllehundar...

I går var vi på köksinvigningsfest på Bredgatan. Grabbarna var hemma och vi fick följa med på festen! Jag älskar att mingla med två och fyrbeningar! Kajsa höll sig i mattes knä i stort sett hela kvällen. Jag inledde med att platsa Norpan ordentligt, nöp honom i överläppen sen var det lugnt. jag försökte få liv i gamla Zappa genom att dunka honom på huvudet med mina framtassar. Han nappade inte på mina inviter...Tvåbeningarna åt och DRACK länge. Köket var förstås toppenfint! Vi hamnade i soffan och fastnade där, vid tre reste sig husse och matte på vingliga ben och syrran och jag ledde hem dem. Vi bevisade därmed att vi är ytterst lämpade att bli tex ledarhundar. Matte vidhåller dock att vi skulle leda eventuella synskadade rakt i fördärvet. Men uppdraget att få hem tvåbeningarna klarade vi galant. Vi var hemma strax innan klockan fyra på morgonen. Dagen i dag har för min och Kajsas del gått i trötthetens tecken. tvåbeningarna har dock visat prov på fin uthållighet och varit i gång hela dagen utan att knota. Undrens tid äro icke förbi. Undrar just hur grabbarna har haft det...En lite varning till alla hundkompisar: när tre liters bag in box med vodka plockas fram är det dax att ta med er era tvåbeningar hem!

Julen är över!

Julen äro över för vår del!

Julafton inleddes med en gigantisk långpromenad i väldigt raskt tempo. Detta beroende på att matte och husse som sagt vill bli lite mer lika mig och syrran. Ute var det disigt och stundtals väldigt halt. Riktigt skitväder. Efter denna tur och efterföljande tvättning av magar och tassar samt hela tvåbeningar åkte vi till mormor och Folke. jag snodde direkt köttbullepaketen som låg under de andra paketena. Syrran hittade paket med grisknorrar i. Vi ville inte vänta på tomten så vi tog det som var vårt direkt. Någon snodde farmors inpaketerade leverpastej ur hennes handäska. Matte är övertygad om att det var jag eftersom papper hittades under bordet och jag blev akut bajsenödig och sket en hög lika stor som om jag hade varit en mindre ponny alternativ en Doriz hund. Jag anser mig förstås beskylld för något jag inte har gjort. Som ni säkert förstår! Kajsa tog firandet med ro det här året. Hon har vuxit till sig säger matte. I går chillade vi ordentligt det blev förstås en lång promenad med mina feta tvåbeningar. I dag kom farmor och faster på besök jag passade på att glufsa i mig en rejäl skinkbit som låg för nära kanten på köksbänken. den var god fast jag åt upp den väldigt fort så jag hann inte njuta av smaken. Tjuvat smakar faktiskt underbart! I morgon skall matte och husse på fest hos GPB:s matte och husse vi har inte bestämt om vi skall med eller inte. Matte vet att det serveras sprit ur glas lika stora som tulpanvasar och vi är inte så glada när tvåbeningarna dricker sånt där starkt. Men vi får väl se. Husse ser med tillförsikt fram emot att häva GT ur tulpanvasar! Vilken tur att vi har olika intressen!

Vi kollade förresten på Lassie på TV i dag syrran och jag. Jisses vilket sjå jag hade att skälla ut de där fula lurviga jyckarna som dök upp i mitt vardagsrum! Till sist stängde matte av filmen eftersom vi levde rövare sa hon.... Inget kul får man ha!

Kotte i skallen!

I går var det solsken i Buskvarna. Matte packade in oss i bilen och körde till skogen där Kajsa jagade upp en katt i en tall och matte ramlade i bäcken. I går var vi dock exemplariskt lydiga och rymde inte en enda gång. Jag tuffade till mig och vågade mig ut lite i naturen, som ni vet kan man ju bli biten i naturen. det blev jag på långfredagen och det har jag inte glömt. Nåväl det var mysigt. Men plötsligt förbyttes lugnet mot en skräckupplevelse utan dess like. Matte kastade något hårt rakt på mitt huvud. Smack! Självklart blev det en traumatisk upplevelse i idyllen. jag pep och rusade i väg med svansen mellan benen och blängde med vitögonen på matte. Matte försöker få mig att tro att det var en kotte som föll från en gran rakt på mig! Vem tro hon att jag är som skulle tro på en så dum bortförklaring egentligen??? Vår sköna skogspromenad förbyttes till ett totalt mörker. SUCK och i morgon är det julafton. Matte har köpt köttbullar till oss. det blir bra.

Vi är fortfarande vid liv!

Vi lever alltså och har väl hälsan om man skall tro matte. Jag har ju som ni vet helt andra referensramar...I skrivandets stund är den vilde krabaten tillika pinnen Mozart här så vi valpvaktar. Vi tuktar honom ordentligt men rättvist. han fattar det rätt bra faktiskt. Kajsa puttade ner honom från sängen nyss och han grät som ett barn. När han envist hoppade upp mitt i gråtandet puttade Kajsa till honom sitt ben. Matte säger att det måste varit en slump. jag måste erkänna att jag instämmer för något mer egoistiskt än syran finns inte, förutom mig själv då förstås men det är en helt annan sak. xsi8ux = Mozarts första blogginlägg...

Varför har jag då inte bloggat på sista tiden? Matte envisas med att inte lämna ut lösenordet till mig. Vilket innebär att jag är helt i klorna på henne och hennes ovanliga goda vilja. Hon har haft för mycket med allt annat. Vilket innebär att hon är i tidningen var och varanann dag ibland blir hon väldigt utskälld i tidningen ibland inte. dessutom praktiserar hon på en skola. Tre hela veckor innan julen ska hon lära sig hur man samtalar med slynglarna och lära sig hur deras skola funkar. Min skola vet vi ju precis hur den är. Matte har fått ett jobb fast hon har 4 månader kvar i skolan. Vet inte vad jag skall tycka om det. Det innebär att vi får vara ensamma lite mer. Matte säger att hon bara skall jobba 70% och att det bara är 2,5 kilometer härifrån vilket innebär att hon kommer hem till oss väldigt tidigt vissa dagar till oss. Vi sover ju som bekant alltid fram till lunch ändå om vi får bestämma. Gärna längre om det tillåts. Matte är i allafall glad över att inte behöva bära ut post i sommar eller att vara utan jobb i de tuffa tiderna som tvåbeningarna har nu. jag tänker mest på att hon kanske kan köpa lite godare gottis åt oss...Matte har planer på att eventuellt köpa en hundsäng med elektrisk värme i. Husse har ju någon slags längtan efter att få ha matte för sig själv i sängen...Fattar inte alls varför men han uttalar detta önskemål rätt ofta. jag har då inga som helst planer på att byta ut mattes arm mot en elektrisk värmedyna. Vi var med på Km i agility söndags. jäklar vad skoj vi hade syrran och jag! Vi satte knäck i öronen och körde vinthundsrace med inslag av vissa tunnlar, balanshinder och hopp när det passade oss. Matte var i chock men publiken hade en kul stund! Matte gnisslade tänder men kunde inte annat än skratta åt oss. Hon älskar ju precis som Emil i Lönnebergas mamma gjorde med sin hemska son; oss precis som vi är! Det är ju så det skall va tycker jag. Köper man en vinthund får man så att säga stå sitt kast! Om jag inte får tillgång till datorn innan jul så önskar jag och syrran er förstås en god jul! Hoppas ni också får grisäron och köttbullar av tomten!

December...

Inget nytt under solen, fast solen skiner ju aldrig nu för tiden. Vi har som vanligt tuffa tider i Buskvarna. Matte och husse bantar vilket för vår del innebär lååånga promenader i raskt tempo varje dag. Husse väger sig sådär duktigt han gick ner 8 kilo på en månad. Dvs. lika mycket som 1½ Sally. Matte har blivit en storlek mindre men hon gillar inte att väga sig, precis som jag alltså. Jag har åtnjutit många fördelar efter min debut på agilitybanan med nollrundan och 2:a priset. Matte är fortfarande väldigt chockad och glad. Jag börjar löpa om en månad ungefär då blir det nog träffar med den vackre svarta Jack, han fick förresten sitt certifikat på vinthundsutställningen för några veckor sedan så han håller ställningen gällande de utmärkelserna. Jag och Kajsa ser ut som Bassethundar säger matte när vi får utställningskoppel på oss, fast det är nog så att vi inte tränar på det där att gå i ringen eftersom matte tycker det är så ebarmligt trist. Så det är inte vårt fel att vi förvandlas till ledsna Bassetar....vi påverkas faktiskt rätt mycket av mattes sinnesstämning. Den 14/12 har vi KM i agility på klubben då tror jag att jag skall göra mitt bästa. Misstänker dock att matte tänker klä oss i tomtekläder och då blir det strejk kan jag lova. Härom kvällen blev jag utkastad i lillmattes rum, jag var så pigg och vild när matte och husse skull sova och kanske brottas lite, jag for runt som en valp till sist rann sinnet över på MATTE. Tro nu inte att jag lät mig nöja med det. Nä jag ställde mig vid dörren och rafsade uppfodrande i all evighet, det funkade dåligt så då tog jag till mina starkaste röstresurser och skällde som värsta taxen på jakt. efter en bra stund fick jag komma in igen det var väl färdig brottat kan jag tro. Kajsa höll andan under täcket och rävsov. Fjäskfian!

Agilitycomeback!

I dag skulle vi varit på agilitykurs med matte men i går dök det upp saker som gjorde att matte var tvungen att vara hemma och göra lite fruuppgifter på eftermiddagen. Någon annan glad människa och jycke fick ta vår plats och instruktören slapp få hjärtinfarkt. Nåväl vi åkte till Forserum med Luna för att tävla. jag har tävlat en gång för länge sedan då rymde jag från plan och snodde korv av en tant i publiken. Matte lade märke till att jag verkade vara laddad i går och bestämde att jag gott kunde göra ett nytt försök. det var snö och minusgrader ute, ingen snö i ridhuset men märk väl minusgrader. Matte hade dock för en gångs skull tänkt till och hade både tröjor och jackor på oss samt buren med flera filtar i. Luna var med med sin tjocka päls.Den hade varit go att värma sig i. Först ville jag inte hoppa alls på framhoppningen men fick lite gottis av matte och kom på att det var lattjo trots allt. Kajsa tog ett extra hinder på sin runda som vanligt och blev DISKAD. Matte var förstås ändå nöjd med krypet. Jag däremot tog det hela lite mer allvarligt och NOLLADE. Matte nästan svimmade. sen fick jag inte vara med mer. Matte säger att hon inte vill utmana ödet d.v.s. mig. Men jag tror det beror på att hon inte ville knäcka Kajsas självförtroende. I nästa klass var det knixigt som bara den, många kruxiga vägar att ta. Mot alla odds var Kajsa den enda som lyckade bra där och hon VANN. Nu dog nästan matte. Fina rosetter fick vi och jag valde ett smaskigt ben som pris, Kajsa fick inte välja för matte valde ut nån larvig aktiveringsleksak åt henne. Luna var inte i form och stressade upp sig så att hon nästan började äta på sin matte. I morgon skall matte få den stora äran att kasta en tom läskburk fylld med skruvar efter henne om hon börjar tugga på sin matte. Då är ju inte burken tom längre förresten...Som vanligt väcker syrran och jag uppståndelse med våra väsen. När vi gick och fikade i deras klubbstuga lyckades jag hoppa upp i soffan och sno en köttbulle från en smörgås. Den var inte mattes. Fast matte hade köpt korv till mig och Kajsa. Man får korv om man är duktig hund på agilitytävling viskade syrran. Nu förstår jag plötsligt vitsen med agility!!!Agility= KORV.

R.I.P. Qvickelyckans Evyos.

Himlen har fått en ängel till! Lyckost Sankte Per! Min syster Evyos har blivit påkörd och är död. Vi var helsystrar och precis lika vackra, precis lika snälla, precis lika princesslika och precis lika underbara. detta säger inte lite mina vänner! Nu får jag själv försöka föra dessa goda egenskaper vidare! Kanske skickar Evyos ner lite av sig till någon av mina och Jacks kommande valpar!? Hela min familj är jätteledsna och sänder varma tankar till Evyos familj och till goa Lena uppfördare.

Stilla i Buskvarna!

Här är allt lugnt nu för tiden. jag är av med mitt bandage och livet går vidare trots min skadade sporre. I helgen är det så dax för syrran att göra bort sig igen på sin första inomhustävling. Jag få¨r väl hänga med som sällskap, matte skall höra om hon kan efteranmäla mig. jag visade mig på den styva linan i söndags på Kajsas träning. Jag har kommit över min rädsla för rasande hinder. Matte säger att jag utvecklas positivt; det tog bara knappt ett år från det att jag välte ett hinder över mig själv till jag vågade hoppa igen. jag jobbar som ni vet med mitt inre. kognitivt som det heter. Lugnet avbryts dock i bland när valpen Mozrt kommer hit. han är faktiskt en kul kille. Jäklar vad vi leker med honom. Jag tröttnar fortare än syrran, syrran och valpen kan leka hur länge som helst. Han är outtröttlig verkar det som. Jag är mycket nöjd när han blir hämtad. Har alltid en liten oroskänsla av att han kanske trots allt kommer att flytta in här. Matte säger att det inte är så men jag vet inte om det går att lita på henne.

Jag lever!

Som ni vet har jag varit nära döden den här veckan. Jag har linkat fram på tre ben och gladeligen viftat med min bandagerade tass till matte och husse. Matte pratar om att jag försöker dra fördelar av min skada sk. sjukdomsvinst. Hon vet inte hur det känns att knäcka klon på sporren. det är inte många som vet det. Varje kväll har matte klippt upp bandaget och lagt om det igen. Ni som vet vem min matte är kan förstå min rädsla när matte har en sax i handen och mitt smala ben i ett fast grepp. Jag har ömsom gråtit och ömsom skakat av skräck. Försökt slingra mig ur järngreppet hon har hållit mig i men utan resultat. I förrgår kväll tappade jag äntligen klon och jag slapp bandaget. Nu kan jag inte längre kräva att bli buren ut och upp och ner ur sängen. Matte har i alla fall tagit fram vetevärmaren igen! Vi blir väldigt uppspelta när den körs i micron. Sedan äntrar vi den likt en surfare på sin bräda fast vi har vår vetevärmare i soffan. I dag har vi varit barnvakt åt Mozart igen. Kasja har haft en toppendag med honom jag håller mig undan är inte så förtjust i att smaka på de där vassa gaddarna. Kajsa är inte rädd längre utan busar på som förr! Mozart är med på noterna och det är inte långa sekunder som de tär lugnt i huset.

Skadad!

I dag var vi ute på promenad med matte på morgonen. Vi gick till Folket park! Där är det kul att springa om det inte är folk där. det var det inte på morgonen i dag. Matte släppte oss för det är så fint inhägnat och stora härliga fält att springa på. Denna morgon tyckte en hare också att det var härligt att springa. Han hade nog inte räknat med att vi skulle vara där. Jädrar i havet vilken fart det blev jag gav upp ganska snart men syrran jagade iväg skrället åt fanders. Matte var verkligen förargad. Vi var inte mycket värda. När vi gick hem, matte tog långa bestämda kliv och vi småsprang bredvid, jag var som vanligt ollonlila från topp till tå efter min jakt, såg matte att jag blödde ymmigt (nåja.../matte)från höger ben. Matte brydde sig inte utan tyckte på nåt konstigt sätt att jag fick skylla mig själv. När vi kom hem duschade hon mina ben och såg att klon på sporren var trasig. Hon ringde min uppfödare Lena och fick beskedet att avvakta. Sedan plockade matte fram första hjälpen kitet som jag vann på någon utställning för länge sedan. det blev bandage på benet och jäklar vad ont det började göra då. Jag är verkligen handikappad nu.

Jag lever!

Jag är inte död om någon varit orolig! Jag är visserligen halvdöd men orsaken till min bloggtorka är min eländiga matte. Som vanligt...Hon har suttit vid datorn i hundratals timmar och knattrat på något larvigt examensarbete. Jag tog valpkursexamen men inte höll jag på med sånt trams. jag gjorde ett trick sen var det klart. Jag skall nu förresten gå en endagskurs i konsten att bli inspirerad med klickar. Good luck säger jag. Min extra matte Anna skall få den stora äran att vara med. Matte kan slänga sig i väggen om hon tror att jag skall sätta mig som den snälle Lucas gör på en platta på golvet bara för att fröken Lotta klickar. Hi hi. Nåväl jag är som sagt dödstrött! Jag har varit valpvakt hela veckan. Lille Mozart (Qvickelyckans Pietro) har varit hos oss. I dag var jag hos honom och vaktade själv ett par timmar när våra mattar jobbade. Puuuu jag är snäll men det går till en viss gräns sen får ha lite stryk. han är obegripligt galen den pojken. jag har honom hängandes överallt men fostrar på rätt bra. Kajsa har varit minst sagt skeptisk och verkar njuta av att ha någon som hon kan bemästra. Hon morrar och visar hela garnityret och lägger sina pinnben på Mozarts rygg. han kastar sig som en upp och nedvänd marsipangris med sin rosa pälslösa mage i vädret. Kajsa ler. Hon fick inte vara med i dag eftersom matte inte litar på att hon vet var gränsen går. Mozart vet inget om gränser: än. I går kom Luna och hennes matte hit det var kul. Då var det fullt hus. Luna är en go tjej fast hon är en sheltie. Undrens tid äro som sagt icke förbi. I morgon kommer valpskrället vid 10-tiden. Pust. På bilderna kan ni beskåda mattes lår med blåmärke, som ni ser är det ingen likhet med mattes ben och våra ras pinnben. Sen är det Kajsa och jag och vår kompis Luna. den bilden kan illustrera att av oss inte hör dit. Slutligen är det jag och syrran och hennes valp som i brist på vinylhamburgaren nu har en vinylplastanka, död och utan fjädrar som valp. Det är liksom dax igen för Kajsa att ha valp. Ett fasligt pipande är det på nätterna när matte och husse vältrar sig i sängen och ankan hamnar under dem. Till följd att Kajsa blir orolig. Hon lägger ankan så fint bredvid matte och förväntar sig valpvakt.

Hallaballooo i skogen!

I dag kom som sagt Kajsas konstiga kompis sheltien Luna med matte. Matte tyckte att vi kunde åka till skogen i Lekeryd för där är det så lugnt. Inga konstiga hundar eller harar ej heller några rådjur. Luna hade aldrig varit i Lekerydsskogen så vi åkte dit, det är ungefär en mil dit. Efter ca: 500meter rymmer Kajsa som skjuten ur en kanon. Vi hör henne börja driva med skall, jag spetsar mina parabolantennsöron och far i väg; jakt på gång! Luna fattar inget som så anstår en shelitie men kommer efter oss. Kajsa har jagat upp en katt i en tall och klättrar hysat bra efter någon meter men ramlar föstås ner hon ger sig förstås inte utan kämpar på med mig ivrigt skällande vid sidan om. Kattkräket blir stressad och vill förstås inte bli uppäten. Han ramlar ner och hamnar nästan i dödens käftar d.v.s. mina. Men tar sig upp i en annan tall och så fortsätter det! Matte kommer skumpandes i för henne hög fart. Då är vi redan inne i snårskogen. Luna är hos sin matte stirrandes på oss med klotrunda ögon. Matte far in bland buskar och snår, ramlar över en hög stenar som var fulla med mossa, ner i en bäck, slår sig på hakan och blir blöt upp till rumpan ungefär. Då är hon inte att leka med och vi blir fångade. Katten stannade kvar i trädet. han sitter nog där än. Matte tar oss under varsin arm och jag kan lova att vi var billiga då. men tror ni vi slapp promenaden? Näe, matte arg som en bålgeting tar med oss på en 8 kilometer lång runda. Lunas matte undrade om vi alltid hade det så lugnt på våra promenader. Matte tinade upp och allt blev som vanligt förutom att det blev blöta fläckar på golvet när vi kom hem. matte fick också en lårkaka lika stor som ett italiensktvinthundslår. Mörkblått med inslag av purpurrött. Snyggt.

Valpvarning!

Vår vaktare i nöden Anna Flickan har fått en egen pinne! Men jag tror att hon fortfarande älskar mig! Vi fick hälsa på den lille nilkrokodilen i lördags. Han kommer förstås från vår fina kennel Qvickelyckan! Hans mamma är Flisan och hans pappa är Ulven. Valpskrället heter Mozart för Anna spelar fiol. I går kom Fröken Lotta hit utan GPB (Grabbarna på Bredgatan) jag nsätan dog av lycka illvrålade rakt i Lottas öra och kysste nästan sönder henne, Kajsa var också mer eller mindre galen, vi trodde inte våra ögon när hon stod i dörren! Sen kom Anna och hennes mamma, med VALPEN. My god! Nu börjar det igen tänkte jag och fick flashbacks som de heter från min första tid som stora syster. Fy fabian vilken hemsk tid. jag hade nästan glömt vilka vassa gaddar en valp har och vad jobbiga de är! Mozart är en pigg fet krabat som hittade vår leksakskorg direkt och dödade våra råttor flera gånger. Kajsa blev förpassad till sovrummet eftersom hon betedde sig mycket illa när hon satt en trappa ner och ylade i sin ensamhet hämtade matte upp henne och efter en stund lekte hon och valpen. Konstigt nog gillade han Kajsa bättre än mig hon är ju fortfarande ganska lekfull. Kajsa kände sig ganska tuff då hon märkte att valpen lade sig på rygg så fort hon morrade. Så hon skrämde honom ett par gånger men han verkar vara hårdhudad och lät sig inte skrämmas så farligt. jag låg i soffan och tittade med oroliga ögon på dem när de busade. jag måste erkänna att jag var lättad när Anna och Saddia tog Mozart under armen och åkte hem...inga fler valpar i huset tack. Jag hann i alla fall att städa öronen på den rackaren. Matte klippte hans klor och det gick så bra så. Sen tog hon syrran och mig i bara farten och klippte våra klor, inte kul men man får ju i alla fall gottis så något gott för det med sig det där kloklippandet. I eftermiddag kommer Kajsas agilitykompis hit med sin matte, vi skall åka till skogen och ha kul. Luna är en go tjej fast hon har mängder med päls och skäller som bara den. Roligaste nyheten är ändå att vi ska vakta grabbarna på Bredgatan på tisdag, fröken Lotta och Tobbe skall på James Bondfilm. Jihaaaa.

Jag har blivit faster!

Min helbror Svante i från Umeå är ju en snygg kille med många utmärkelser i ringen på utställningar har blivit pappa! En valp lyckades ha få till. En smällfet liten grå sak som säkert kommer att föra våra vackra gener vidare. Inte nog med det den lille rackaren kommer nog att dessutom få alla våra goda sidor. Vilket inte innebär lite inte! Skulle nog behövas en hel avhandling för att få med dessa! Svante är fint uppfostrad till skillnad från mig som är fritt uppfostrad eller inte uppfostrad alls om man säger så...men är man prinsessa så är man. Inget konstigt med det! I dag har en pinne till flyttat till Buskvarna! Det är vår Anna som har köpt en av Lenas pinnpojkar! Skall bli toppen att få träffa honom och uppfostra honom förstås. jag är för den oinvigde en alldeles utmärkt Supernanny. Så de så. Det är bara en av alla mina goda sidor. Kajsa är bra på att tvätta mina öron om jag verkligen trycker dem intill hennes nos. Annars finns det inte mycket att tillägga gällande hennes goda sidor.

Intensiv dag!

jag hade fel, det blev ingen blåsig dag i Huskvarna. Solen har skinit och vi blev givetvis uttvingade på promenad i KOPPEL! Sen fick vi även i dag äta lunch hos leverpastej-mormor och Folke-gottis. Mumsigt värre, fick köttsoppa och ostkaka med grädde. Sedan drog matte med oss till hundklubben. Vi slapp lyckligtvis träna vi bara chillade lite på de stora fälten och grävde i ett antal sorkhögar. sedan fick vi åka hem. Vi blir lite trötta av att gräva och nosa så vi sov gott i flera timmar allt medan matte knattrar på tangentbordet. tycker hon borde ägna lite mer energi åt att klia mig på magen och att värma på vetevärmaren, som har åkt fram nu, lite oftare. Vid åtta for den onde åter i matte. Vi skulle åka BIL. I mörkret. Till SKOGEN. Inte vilken skog som helst utan den som jag blev biten i. I mörkret, visserligen med lampor runt en slinga men ändå! matte nöjde sig inte med att skumpa runt ett varv. Nädå det skulle vara två VARV. Jag hängde henne i hasorna eftersom jag ä lite rädd för den där skogen. Kajsa for runt som en furie in och ut i den mörka skogen. Matte bara sprang. Väntade inte på henne. Jag struntar i och för sig i det men liite oansvarigt är det allt att göra så. Nu får vi äntligen vila utan fler läskiga promenader. Sov gott,

Kul dag!

I dag har vi haft superkul! Jaa jag vet att det tillhör ovanligheterna att jag använder mig av så positiva omdömen. Vi åkte till hundklubben på förmiddagen. Dit kom också mattes kusin M med sin härliga lilla tvåbening Fanny som är 10 år. My god vilke go unge! De hade med sig en gammal hundfarbror som heter Nicke. Han går förstås inte upp emot farbror Zappa men till och med Kajsa vågade efter en stund nosa på honom utan att låta som om hon ville äta upp honom. Han är Fannys farmors hund, nio år gammal/ung blandning mellan bordecollie och collie. Fanny ville testa lite agility. det gick så bra så, bara han fick dra och hoppa med sin trasiga plastboll. Jisses vad olika intressen man kan ha. Jag tror han gillade min smärta kropp! Jag visade mig från min allra bästa sida och hoppade som en gasäll över alla hinder jag har glömt traumat med hindret som föll över mig för snart ett år sedan...Kajsa for runt som en raket och var förstås enligt matte sååå duktig sååå. Ni vet vad jag tycker. Fanny skall kanske låna mig en dag på höstlovet då vi skall ha lite barnaktiviteter på klubben. Jag älskar barn som Fanny! Varma goa händer och fickorna fulla med gottis! Efter det åkte vi till leverpastej-mormor och Folke-gottis. De är upptagna pensionärer eftersom de spelar golf...men idag fick vi middag. Mumsigt värre med kantarellsås och kött. Sedan vilade vi ut på Folkes fårskinnsklädda pianopall och var bara vackra helt enkelt. Vi tog en liten promenad med matte sedan har vi legat i sängen och vaktat henne när hon sitter och skriver vid datorn. Vi tog ett brejk med tända ljus, tjursnoppen att gnaga på och matte att gosa med i soffan. Vi kollade på dansbandsprogram på TV sedan var matte fast vid datorn och examensarbetet igen. Jag hörde på nyheterna att det skall blåsa i morgon hopps vi slipper gå ut då! Nästa söndag har vi KM på klubben jag tror faktiskt att jag skall visa var skåpet skall stå och vara med. jag är som sagt i högform. Förutsatt att vädret blir strålande annars kan det kvitta. Kajsa skall försöka ta tillbaka priset som klubbens snabbaste hund. Det är väl det som hon klarar av...Hoppas Lucas kommer:-)

Jag ska bli mamma!

Nu är det bestämt! Jag och snygge Jack ska få valpar! När jag löper nästa gång ska jag bjuda hem Jack. Föda skall jag göra hos Lena. Kajsa slipper den här gången, jag ställer upp och tar en kull åt henne. Matte vill så gärna träna agility med henne, Kajsa alltså inte Lena. Sanningen att säga så tror jag att det egentligen det handlar om min inre och yttre skönhet. På bilden gnager jag på Kajsas tjursnopp.

Rapport från lugnet!

Här händer som sagt inte mycket alls! Vi har numer en nästan egen älg(bebis). Mattes syster L har för en månad sedan fått en liten älg som heter Ella. Jag är mycket nöjd att promenera med henne. I går kom en flicka som ville kolla på vår Ella. jag ställde mig på bakbenen med framtassarna på kanten till vagnen och övervakade det hela. Först var jag livrädd för vagnen som rullar fram likt en stridsvagn. Matte och L tar förmiddagspromenaden tillsammans. Vilket i praktiken innebär att vi åker ut antingen vi vill eller inte. Matte är en hård rackare som ni vet. Jag har förresten fått den stora äran att träffa Kajsas nya agilitykompis sheltien Luna. Trevlig faktiskt. jag visar dock att min matte inte är allmän egendom genom att resa raggen och morra hotfullt om Luna får tankar om att snika köttbullar av matte. Där går en gräns som är tydlig; köttbullar i mattes gottisväska är mina. I går hade jag en bra agilitydag. Solen sken och matte hade gott om köttbullar. Matte och Kajsa och Luna och hennes matte Helene åker till Tranås på söndag och idkar cirkus med Kajsa som huvudartist. Det är nämligen agilitytävling. Tror inte jag återkommer i ämnet eftersom det är fullständigt obetydelselöst. Jag har inga planer på att gå upp tidigt en söndagmorgon för att hoppa det är en sak som är säker. Sängvärmen lockar mig mer än att fjanta runt på en agilitybana, det kan mindre begåvade hundar (som min syster) ägna sig åt!

Det är bara regn hos mig!

I dag tror jag faktiskt att vi slipper att gå ut! Det ösregnar i Buskvarna och matte verkar vara fastkedjad vid datorn. Jag passade dock på att skriva lite medan hon var i köket och fixade kaffe. Syrran och jag ligger och drönar oss under täcket som ni kan se!

Mycket vatten har runnit under broarna sedan sist!

Matte är som sagt en latmask. Hon har bara inte tid att hjälpa mig med inloggningen till bloggen. Jag misstänker dock att matte medvetet vill hålla mig från bloggen. Hon är helt enkelt rädd att Lena skall komma och hämta Kajsa eftersom vi lever i en misär utan dess like. Allt handlar inte om oss. Fattar inte hur det kunde bli så här. Pust. Syrran var på träning i lördags och var som vanligt så väldans duktig. Hon fick åka och välja gottis i hundaffären. Hon valde en en meter lång tjursnopp. det står tjurmuskel i affären men jag vet ju att det är falsk marknadsföring. Oavsett vad det är smakar det ljuvligt! Vi gnager om jag är på gott humör i varsin ände. Jag är ju inte så speciellt generös så för det mesta tar jag hand om snoppeländet. Kajsa väntar tålmodigt på sin tur. Det är ju så när man är längst ner på stegen. I dag är det regn i Buskvarna men vi slipper då inte gå ut inte. nä matte passar på att släpa ner oss till stadshuset i stan för hon skall skriva på några papper: Där är vi tjenis med alla och lättar upp stämningen ordentligt kan man säga. Till helgen skall vi bo hos Anna för husse och matte ska åka till Stockholm på fest. helgen där efter är det åter dax för Kajsa att ge sig ut på agilitybanan och skämma ut oss och rasen. Hon och matte skall till Tranås BK. *Jag svimnmar med pinnbenen rakt upp*.

Matte har köpt leverpastej på tub. Det får Kajsa när hon har hoppat klart. Jag var med och lattjade lite på Kajsas kurs då fick även jag ta del av tubpastejen. Jag var rädd men jisses vad gott det var! Kajsa äter leverpastej ur tuben som ett hungrigt lamm dricker mjölk ur en flaska.

Bilden ovan visar en bra plats som jag intog när vi var på Lenas valpträff härom veckan. Lena har tagit bilden.

Älska matte period!

I helgen var vi hos Lena och hälsade på. vi var inte ensamma utan bland ett trettiotal pinnar från Qvickelyckan och Heesa Meesa. Lyckan var att träffa Peter! Lyra och Helen var med och deras älg lilla Naemi. Jag passade på att smyga in i deras bil när de skulle åka hem men upptäcktes av matte. Undrar just om Naemi präglas av Senja och Lyra så att hon blir mer en pinne än en tvåbening? Söt var hon i allafall. Kajsa var just i slutet på sin löpning så hon tyckte det var en trist tillställning. Saddia som var med oss tog hand om Kajsa, när alla vi andra rusade runt i Lenas stora kohage satt de två på ett berg och kollade på oss. Jag hade så kul! Jag har på något sätt blivit en glad prick igen med fullt av energi. Jag passade på att läxa upp lite ivriga ynglingar. Senja hade ett bra sätt att visa ointresset; hon visar alla tänder och låter som en harmynt vientnames. Riktigt läskigt alltså. Sedan placerade Saddia Kajsa på Lenas stora studsmatta där hon kunde värja sig från snuskgubben Ville. Hördes tisslas om att han kan vara presumtiv kavaljer till Kajsa. My god en snuskgubbe. Kajsa fick dock lite upprättelse när hon fick visa sina färdigheter som agilityhund. Hon är faktiskt lysande. Slutligen kollade vi på Flisas valpar. Söta små kryp som luktade konstigt. Kajsa tyckte de var läskiga. Syrran och jag passade på att kolla in sovrummen. Vi skall ju bo där i två månader till våren. Sängarna var okey och Lenas man verkar vara van vid pinnar i sängen. Jag har löpt klart nu och har kommit på att min matte är en underbar matte. Jag får liksom inte nog. Måste bara gosa med henne och vara lydig. Matte fattar inget. Hon misstänker dock att det är ett övergående stadium. I går var vi is stora skogen på en lång promenad. Matte gick med oss för en gång skull annars försöker hon springa som ni vet. jag tassade med henne precis hack i häl hela vägen. Allt medan syrran for omkring som en duracellkanin korsad med ett rådjur. Hon rymde inte en gång vilket är årsrekord.

Valpar till våren!

Matte hade allvarligt samtal med våran (ja det är Lyras och Senjas Lena också)Lena! Hon är allt för go. Lena äger ju faktiskt Kajsa. Hihi till min stora glädje är alltså Kajsa inte mattes hund! Matte säger att det inte har någon som helst betydelse känslomässigt. Tänk i bland tror jag matte är mer kär i Kajsa än i mig. Hon skall alltid försvaras. Matte känner det som en tung sten att skicka iväg Kajsa även om Lena och hennes familj är snälla. Matte och Lena pratade om att i stället låta både mig och Kajsa få valpar i vår! sedan behöver inte Kajsa ha fler valpar. jag vet inte riktigt vad jag skall säga. Men för tillfället är jag väldigt intresserad av alla pojkar och kommer nog att gilla att vara mamma! Så bomben är släppt: VÄRLDENS BÄSTA SALLY SKA BERIKA JORDELIVET MED SMÅ MINISALLYSSAR! De ni! Ska be matte upprätta en väntelista, antar att kön kommer att bli milslång och många kommer att bli ledsna när valparna liksom tar slut. Kajsas valpar får väl Lena lämna till djurens vänner eller nåt sånt. Matte kommenterar: I bland går Sally liksom över gränsen. Kajsa har ett underbart sätt, är pigg och glad vill alltid göra mig till viljes till skillnad från fisprinsessan Sally! Däremot är Kajsa inte så intresserad av att hänga främmande människor om halsen, vilket jag inte upplever som negativt alls! Men det blir nog en bra lösning att båda flickorna får åka till Qvickelyckan och Lena och få varsin kull valpar samtidigt om allt går som planerat! En senare bomb blir vem som skall få den stora äran att bli far till de små telletubbisarna! På bilden är det Kajsa som sover när hon var valp! Vår lilla svarta majja.

Sovit på saken...

Efter en god natts sömn på mattes arm har jag och matte enats kring följande: Vi är inte lika bullterriern till det yttre alls. Matte är det i såfall mer än mig och syrran. Mattes sätt tror jag är ganska exakt som en bullterrierrs.

Hundens dag!

Vilket trams! hundens dag! *svimmar med pinnbenen rakt upp* Borde det inte alltid vara hundens dag? Att på köpet sedan förlägga Hundens dag till Djursjukhuset! Det vore som att förlägga Barnens dag till Sjukhusets parkering i stället för Folkets Park! Finns som bekant ingen rättvisa. Vad gjorde då vi där? Joo min fjantiga lillasyrra skulle visa upp sin agilitycirkus. Dessutom tyckte matte att jag gott kunde hänga med för en gång skull. Jorå jag hade inget val. Försökte gömma mig platt som en pannkaka under täcket men med min brötskorgsomfång är det inte så enkelt. När vi hoppade ur bilen minns jag händelsen för tre år sedan då jag blev kattangripen och fick åka akut till Djursjukhuset för att kolla om mina ögon var ok. Som ni har sett är det inga fel på mina pingpongbollsögon. Nåväl en sådan sak glömmer jag inte. jag försökte smita tillbaka in i bilen men matte är en slug rackare och lyfte ut mig bestämt. Syrran var faktiskt duktig och jag nästan solade mig i glansen av henne för efteråt hade vi nästan kö att få klappa den duktiga hunden som var så rolig att se på! Kajsa gömde sig bakom matte under en soffa så alla trodde det var jag som hoppade så högt och sprang så fort och var så glad...man får väl ändå lov att säga att jag var den charmigaste av oss två. Vi träffade Milo och chillade lite med honom i gräset, han var lite blyg trots att vi löper båda två. Jag var väldigt nöjd med att få promenera runt med honom. Hoppas Lucas inte läser det här...Vi stötte på en massa trevligt folk och hundar. Frågar ni Kajsa tyckte hon att uppståndelsen kring våra väsen kunde kvitta. En trevlig kvinna vill eventuellt ha en egen pinne. Hon har en Bullterrier och tyckte att vi hade ansikten som liknade Bullterriern...ja det är sant. Mänskan var så trevlig och vill komma och hälsa på mig med sin man. Hon hoppas att jag vill ha valpar. Gott folk som ni vet har jag nog inte mycket att säga till om i den frågan. När vi kom hem åkte vi till skogen och plockade svamp. matte kröp på alla fyra och tjöt av glädje över de stora hordarna med svamp. Kajsa upplevde det som väldigt uppiggande och hade inte en tanke på att jaga djur i skogen. Hon hoppade i mattes svamp och hade hur kul som helst. jag satt mest på stigen och höll utkik för som ni vet ratar jag numer allt vad öppen terräng i skogen heter efter det att jag blev biten av ett odjur i skogen. jag är vad man kan säga en lite asfaltsblomma! Matte börjar bli lite till åren kommen och efter sitt krypande i skogen fick hon jädrans ont i ryggen. Vilken gnällfia...

Underbara Lucas!

Min underbara pojkvän Lucas blev tagen för att vara en Grand danois...Nog för att han är vacker men han är precis som fröken Lotta skrev i kommentaren en mycket liten Whippet vilket passar mig förträffligt! Matte nämnde hans namn häromdagen och jag blev så till mig att det började skvätta där bak! Jag längtar till nästa helg!!!!Jag skall vakta pojkarna då när Lotta och Tobbe är på fest! Mums. På bilden ligger älskade Lucas på sin bror farbror Zappa.

Taxametrar på bloggen!

Hoho vad jag blev betagen när jag läste kommentarerna! Förutom trogna bloggvännen Doriz och hennes kompis var det en kommentar från taxpojkar! Jag gillar verkligen taxar! för inte så länge sedan när vi satt ute i skogen och fikade med matte blev vi tagna för att vara taxar av en tant med en ful pincher. Jisses vad glad jag blev. Matte tog som vanligt ner mig på jorden genom att tala om att vi inte finns med på samma världskarta som taxarna. En av de bidragande orsakerna är benlängden...

Pang i planeten!

I dag när vi var på promenad efter allt regnande hände det en sak som jag vill dela med mig av...jag har liksom fullt upp med att sköta all markering av mitt område eftersom både syrran och jag löper. Jag revirpinkar och syrran apar efter tvångsmässigt. Mitt under promenaden smäller det bara till i mitt huvud! Jag gallskriker som vanligt när jag har nära döden upplevelser. Matte har dängt något hårt rakt på mitt huvud! Jag skall byta matte! Matte hävdar att jag gick in i en lyktstolpe. Min panna är lite svullen så om det är så önskar jag att alla lyktstolpar förbjuds, i alla fall de som är i samma höjd som min panna! Matte säger att man inte kan gå med nosen i backen och inte titta vart man går. Hon talar som hon har förstånd till. Matte är aningens trött på mig för jag smyger mest omkring och gnäller och pockar på uppmärksamhet vilket hon finner tröttsamt eftersom hon vill ha lugn och ro vid datorn. Hon påstår mot allt bättre vetande att hon har annat för sig än att bära omkring på mig. Vad skulle det kunna vara som är bättre???

Doriz min bloggvän som förstår mig trots vår totala kroppsliga olikhet; hyser en oro för om eventuellla valpköpares reaktion om de får se hur vacker jag är...Ja köpare av Kajsas kommande bäjbisar. De drar sig förmodligen ur affären i väntan på att jag skall bemöda mig med att skaffa en kull...Hoppas Lena har tänkt på det scenariot!!!

Hormonstormning i Buskvarna!

Jag har löpt i ungefär en vecka nu och som ett brev på posten har syrran börjat på så smått. matte får förstås ågren då det börjar närma sig det kritiska trauma som orsakar matte sömnlöshet och magkatarr; Kajsas kommande parning och havandeskap samt VALPNING. Matte nästan grät i dag när hon tänkte på hur mycket Kajsa kommer att gråta när värkarna sätter i gång. Min syster Kajsa gråter nämligen som en människovalp när hon slår sig (Matte kommenterar; när Sally visar var skåpet skall stå). Efter det skall det lilla krypet vara hos Lena i minst 8 veckor. My god vad jag skall njuta av att ensam få njuta av tvåbeningarnas sällskap. I dagsläget är vi tämligen hormonstinna och matte har begynnande migrän och PMS. Stackars husse.

I dag i skogen tränade i alla fall matte inkallning med oss. Jädrar i havet vad vi rusade. Matte har lite trix för sig när hon tycker att vi är för nonchalanta. Hon bara försvinner. jag tar det lugnt men Kajsa blir väldigt förvirrad och översvallande glad när hon upptäcker matte bakom en gran eller en stubbe. jag VET ju att hon aldrig skulle lämna mig och min nos lurar hon minsann inte. jag bemödar mig inte ens med en svansviftning. Det är så att säga att lägga energi på fel saker.

Bilden som ni kan avnjuta är på mig och morbror

A:s tvåbeningsvalp E som sov över hos oss. jag var mycket noga med att hålla honom sällskap. även tidigt på morgonen vid TV:n och barnprogrammen. Att sova kvar i sängen fanns inte med i i min världsbild. Jag tog ansvaret fullt ut gällande att se till den lille busen. Han grät en skvätt när jag hade trampat på hans fot (matte kommenterar: E hade lite separationsångest när pappa skulle åka) då sympatigrät jag en skvätt sedan var allt bra. Mattes hypotes är att vi pinnhundar funkar bra med barn bara barnen har en vettig fostran.

Stiltje.

Inget nytt alls här. Ni förstår själva vilket innehållslöst liv jag lever! Matte vid datorn med examensarbetet och husse på jobbet. jag löper och Kajsa får träna och få massor av köttbullar. Orättvisan är total. Lyra och Senja har fått hem sin älg. Slicka öron, lukta på bajsblöjor vad avundsjuk jag är! mattes "syrra" L ska snart få en älg också! Hoppas den också har öron som vi kan slicka i och för guds skull; hoppas den har läckra bajsblöjor som vi kan gosa med! Syrran skall tävla på söndag igen. jag stannar hemma. Står inte ut med förödmjukelsen om hon har cirkus igen! Om en stund kommer en kurskamrat till Kajsa med matte och hämtar matte och syrran. de skall träna inför söndagen. Det är en dödslurvig vallhund. Stackars Kajsa! På bilden gör jag min bakfulla morbror A sällskap i soffan. Observara gott folk min lilla fettvalk! Matte är lyrisk över min lite mer runda yttre karaktär!

Helg i Buskvarna!

Helgen har varit så lugn! Kajsa och matte har varit på agilitykurs. jag löper och har varit hemma med husse och småmattarna. Måste dock motvilligt erkänna att det är lite tomt utan syrran. Visserligen ger jag henne en omgång när hon kommer hem för hon måste ju veta vem som bestämmer men kul är det att få tillbaka det lilla krypet. Matte är så nöjd med sina och hennes bedrifter. de har visst lärt sig oerhört mycket under de här två dagarna. Kajsa är visst väldans lättlärd och samarbetsvillig. Hon har ju inte fattat ett dugg av vad jag har försökt att lära henne det är ju solklart. Matte tror att det är Albins kapplöpningsblod som gör henne till en så alert hund. Prinsessfasonerna lyser med sin frånvaro. På bilden vilar hon ut på köksbordet. Allt är visst tillåtet bara man gör matte glad genom att visa sin styva lina på agilityplan. Dessutom har hon fått massor av lasagne eftersom matte tycker att hon börjar se lite tunn ut och efter att ha tränat hårt i dagarna två! Har ni hört? För tillfället är det faktiskt jag som är fläskfian i familjen efter matte förstås!

Dax för depression igen.

Ja nu är det dax igen. Jag har som jag tidigare nämnt varit i högform! jag är blank i pälsen magen är lite rund, har till och med en liten valk på manken. kajsa är smalare än mig över ryggen. Livet leker med andra ord. jag är dessutom busig igen. Leker med pipleksaken som syrran har tjyvat någonstans. Syrran drar hem pipisar i bland vi vet inte riktigt hur hon hittar dem, det är den tredje i alla fall. Den är liten och ljusblå och ser ut som en liten råtta. Saknar någon den får ni höra av er. Matte ser nu tydligt att min rumpa börjar anta en grotesk form igen; löpning på G. matte blir besviken för hon vet att Kajsa triggas i gång och förmodligen kommer att spoliera de kommande två agilitytävlingarna som är inplanerade. Who cares?

I dag skulle vi till GPB på lite Frufika. Men matte skall jobba! Hon säger att det är för att hon skall ha pengar att köpa gottis till oss men jag undrar jag. Den 20 september skall vi till min gamla eller föredetta matte säger man väl? På valpträff. Matte ska ta med lite agilityhinder så att de andra pinnarna skall få testa lite. Blir väl sådär kul. Jag ser fram emot korvgrillningen och att få träffa kelsjuka människor.

Vi är precis som söta Miki med och tävlar på http://www.tricolordogs.wordpress.com/ om några skitans konor. Matte vill ha dem och träna slalom med oss. vad vi tycker är visst helt ointressant. Ska jag på fullaste allvar träna slalom i MIN trädgård? Dream on matte! Kajsa skall på agilitykurs hela helgen, hihi. Jag stannar hemma och softar har ju faktiskt pms vilket innebär en sänkning av mitt nuvarande pigga tillstånd. Sånt är livet i Buskvarna.

Jag lever!

Fast jag var övertygad om att mitt liv var slut för en vecka sedan ser det för tillfället ljust ut! Jag har dock inte glömt vilken pärs det var att bli getingstungen! jag kollar då och då mitt bakben och blir vansinnigt rädd om det flyger förbi en fluga eller en geting. På något sätt kändes det som om jag hade mer att ge så jag beslutade mig för att tappert kämpa vidare. Vilket i dag känns som ett bra beslut. jag är inne i en bra fas. Livet nästan leker. jag är tjock och blank och har bra koll på det mesta. Ska nog fösöka hålla tag i det här sk. flowet. I dag har syrran varit och tävlat igen. Jag stannade hemma och hade skön sovmorgon. Kajsa kan hoppa på bäst hon vill i duggregn och på blöta gräsmattor. I dag sover mattes brors lilla tvåbening över hos oss. Han grät en skvätt när jag råkade trampa på hans fot. Ja jag är ju en riktig tungviktare numer...det var så sorgligt när han grät att jag sympatigrät bredvid honom på golvet. Vem påstår att djur inte kan känna empati? Lyra och Senja har äntligen blivit storasystrar! Älgen har kommit till dem över två veckor försenad! Matte säger att älgen ser väldigt söt och bestämd ut på bilden som Peter och Helen skickade. Stackars Lyra och Senja! Älgen är förresten en flicka! Grattis från oss i Buskvarna!

För övrigt inget nytt under solen eller regnmolnen. Over and out för den här gången! Om någon undrar över den oerhört vackra valpen på bilden...ja ni fattar väl vem som är den vackraste varelsen på jorden? och har för övrigt varit det sedan födseln...

Näradöden upplevelse igen!

I dag var jag så ivrig när matte kom från jobbet vid ett-tiden att hon inte hann varken äta mat eller hänga upp tvätten. jag ville ut och var yster som en kalv. Matte blidkades och tog på oss våra selar. Efter ungefär 5 minuters promenad blev jag anfallen och stungen av en jordgeting. I bakbenet. jag illvrålade och fortsatte så. Matte tog bort taggen, men jag vägrade förstås att stödja på mitt ben. Sedan dess har jag vandrar runt bland familjemedlemmarnas sängar och knän och varit väldigt ledsen. Matte försökte pigga upp mig med leverpastej. Vad tror hon? När jag ser ljuset i tunneln vill jag absolut inte ha leverpastej. Tyck synd om mig!

Kajsa? Hon och matte gick själva på promenad. Inget medlidande alls med andra ord. Är ni förvånade? Inte jag!

Qvickelyckasn banner...

Katta, Doriz matte hoppades att det var vackra jag på Lenas banner. Tyvärr var Kajsa den enda som fanns att tillgå dagen då bannern skulle totas ihop. jag är för snygg för att finnas med för då skulle alla presumtiva valpköpare bli besvikna! varför då? Jo för när de ser vackra mig på bannern och kommer till lena för att se på valpar är det ju givetvis ingen som kan mäta sig med mitt vackra yttre!

Vi var på klubben en sväng i kväll och jag var faktiskt i mitt esse, agility var plötsligt toppen. jag kan säga så mycket som att det är rena rama pesten att vara med och bunden vid en stolpe när Kajsa far runt och får en massa beröm och GOTTIS av matte. Rena rama pesten! Därför bestämde jag mig för att delta i dag. Sedan åkte vi till kyrkogården. jag hjälpte matte att gräva bort ogräs på hennes pappas grav. jag brukar inte gilla att vara där eftersom matte ofta är ledsen där men i kväll hade vi en mysig grävstund tillsammans. jag var så duktig att vi i bara farten tog grannens grav också. Jag gjorde ett toppen jobb. Sällan har mattes pappas grav och grannes som vi sköter om haft så fin uppluckrad jord. Sedan gick vi en promenad i skogen och matte plockade blommor vilket var skittråkigt! Vi var tvungna att stå stilla!

mattes kommentar: Sally är som klippt och skuren för kyrkogårdsarbete, hennes långa smala ben och tassar som små skopor gjorde ett fint jobb med att luckra upp och få bort det fina lilla ogräset som sprider sig om en löpeld. Hon tog uppgiften på allvar och det blev väldigt fint. pappa var en stor djurvän så jag tror han är glad över grävhjälpen! Granngraven är tre systrars som bodde grannar med oss när jag växte upp, de har inga barn så vi tar hand om deras gravvård som tack föra tt pappa får ligga bredvid dem! Sally kan faktiskt (en av de få saker som hon kan...)gräva på kommando om hon är på gott humör, sådär var 20 dag...

På bilden låter jag mig nådigt bäras av "lilla" husse.

Jag spyr!

Ja faktiskt! Jag rusade ner till matte som sitter vid datorn. Hoppade upp i hennes knä och gnällde. Samtidigt torkar husse upp mina spyor i hallen och köket. Jag kanske åt för mycket gräs när vi var ute. Annars spyr jag på det dåliga vädret! På bilden kan ni se vad uppskattad jag var under vår husvagnssemester. Kajsa gick och gömde sig under bordet.

Regntuga skyar tralllalalaala

I Buskvarna är allt stilla och lugnt. det regnar av och till och luften är fuktig och varm. dagarna är som gjorda för att sova under täcket. En sådan dag steg inte jag upp förren halv fyra. Underbart. I förrgårkväll var vi med matte och sprang de där 8 kilometrarna. Jag håller mig spåret strax bakom matte allldeles knäpptyst så matte tror i bland att jag är väck! jag har ju som sagt lärt mig att det lurar faror i skogen efter min upplevelse med odjuret som bet mig för snart ett halvår sedan. Mycket kan man säga om mig men mitt minne är långt! Vi mötte ett par gamla hästkompisar till matte som trodde att jag var en valp! Eftersom jag är så söööööt. matte försöker framhäva Kajsas inre skönhet men se där fick hon inget gehör. jag kråmade mig och kramade de trevliga kvinnorna, gned mig mot dem så de blev alldeles tårögda. Kajsa tittade åt ett annat håll och ville fortsätta springa! Hon springer minst tre gånger så långt som oss. Krypet!

I går var vi på hundklubben för Kajsa skulle träna. jag hade en go tjej som är kusin till snygge Jacks lillmatte som tog hand om mig! Ljuvligt med någon som bara ägnar sig åt mig. Hon tyckte att jag var en underbar hund. Tänk vad rätt en del kan ha. Jack kom hit innan vi åkte, Kajsa tänkte äta upp honom så matte fick nypa Kajsa i nacken så att hon skrek, sedan var allt bra och vi lekte som galningar i vår numer väl inhägnade trädgård. En härlig stund! Matte var så nöjd med Kajsa jag tycker att det är relativt ointressant att skriva om så jag avslutar här med en sista nyhet: leverpastej-mormor och Folke-gottis kommer hit på lunch! Underbara tider stundar!

Oro i flocken..

I går när vi skulle lägga oss blev allting fel. Matte hade migrän och ville ligga hos hussepappa och kramas. Inte brottas! jag blev väldigt osäker på var jag skulle ligga! Kajsa och jag ruskade på våra öron så det smattrade, försökte få ordning i våra små ärthjärnor men fick inte till det alls. matte låg helt enkelt på helt fel plats. Vi for upp och ner och runt omkring. Till sist gav husse upp och sa; Det här funkar ju bara inte! Matte suckade surt och rullade tillbaka till sin plats och vips var allt lugnt i flocken igen. Att de aldrig kan lära sig att vi vill ha det som det brukar vara! Husse har en hemlig dröm om att vi skall sova i ett annat rum, han vill ha matte lite mer för sig själv tror jag. Matte säger att något annat rum blir det inte tal om. Skönt att vi drar åt samma håll. I den här frågan vill säga!