I eftermiddags dök min favoritkompis upp! Vallhunden Luna. Hon är rund som en tunna nu med päls som på värsta utegångsfåret. Hon har fått börja äta samma mat som oss. Jag är också lite trind och blank. Det är bra säger matte. Jag brukar ju se ut som en gammal luggsliten ylletröja på vintern.
Vi busade som vanligt, hon har förstått tjusningen med att leka med oss, det tog ett tag men nu är hon med i matchen! Hon blir lite kinkig när jag gnider mej för ihärdigt mot henne och rafsar på henne med tassarna. Vi åkte till klubben där vi fick leta efter matte och Helen växelvis. Luna gillar detta fast det är helt nytt för henne. Sedan fick vi springa på ett långt fält fram och tillbaka mellan mattarna, Luna hängde med bra, Kajsa är snabbast hon är nog rädd att matte skall försvinna. Slutligen fick vi träna agility. Jäklar i havet vad jag satsade! Matte trodde inte sina ögon, därmed får jag vara med på KM på söndag. Matte vågar dock inte tro på något under utan räknar kallt med att jag gör som jag vill på banan eller utanför banan om det dyker upp nåt kul. Dagen avslutades med att syrran och jag fick varsin magnifik grisknorr som vi tuggade i oss i soffan. Matte fick hålla i dem, jag petade in min knorr i mattes mun, hon nästan kräktes. Mycket märkligt jag ville ju bara att vi skulle gnaga ihop. Efter detta taberas på knorrarna somnade vi i husses trygga famn.
2 kommentarer:
Vad otroligt märklig du är Sally, VILL du DELA MED dej????
/Bisse, Pietros brorsa
Du kanske vill kolla in serieföljetongen? Där får JAG vara hjälte för en gångs skull, och glänsa med mina alldeles speciella ITALIENAR-EGENSKAPER!
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.12659955
/Pietro
Skicka en kommentar