Pälsänglarna!

I dag åkte syrran och jag med matte hem till Helene och >Pälsänglarna Wilda och Mitzie. Änglahunden Luna fattas oss förstås men Mitzie är en liten goding och är faktiskt Lunas systers dotter,dotter. Vi förväntade oss att Kajsa skulle bete sig illa men hon accepterade lillhunden direkt. Vi nästan svimmade i takt jag och mattarna. Efter en stund hemma hos dem åkte vi hela högen till djuraffären och köpte nya halsband åt mig och syrran i lack. Ett rosa till mig för det gör sig så vackert mot min stålgrå päls och ett giftgrönt till syrrans obestämda råttfärg.(Matte dementerar å det bestämdaste: limegrönt till lilla vackra Kajsas brun/beigepäls gjorde sig minst lika fint.) Vi fick också ett rökt gigantiskt märgben eller rättare sagt en höftknöl från en oxe. Så tung att vi inte kan släpa in den från trädgården men ack så god! Givetvis passade vi på att tjyva i affären! Lite gottis. Matte sa att ALLA snatterier polisanmäls men ingen såg oss. Tur det för jag vill inte tillbringa semestern i finkan. Helene passade på att väga pälsänglarna. Det lilla tjocka djuret Wilda väger fortfarande nästan ÅTTA feta kilo! Lillvalpen matchar mina dryga fem. Med andra ord är hon en stor tjej nu. Matte vägde inte oss för Kajsa var så upprörd i butiken över en rejäl Rottweiler som hon tyckte saknade existensberättigande. Till saken hör att den inte var en riktig hund utan en verklighetstrogen gosehund. Jag fattar inte vad som försigår i syrrans begränsade hjärna.
Nåväl vi åkte sedan vidare till vår nya klubb Jönköpings Brukshundklubb. Där finns det nog riktiga Rottisar tror jag. I dag var det dock tomt på parkeringen vilket innebar att vi fick rusa runt och leka helt utan koppel. Sedan tränade matte oss en och en. Jag gjorde mitt livs slalom,var som en vessla! Fick därmed god Bullens Pilsnerkorv och många pussar. Det var jag värd.
Syrran är så glad att man kan tro att hon är en vallhund! Hon vill träna, träna och träna. Matte vill inte att hon skall ta ut sej. Hon har ju som sagt precis kommit hem från mammaledigheten.
Efter träningen gick vi en runda i skogen. Mycket rolig skog med fina stigar och mycket lövträd. Lillvalpen är lite väl frimodig så matte tipsade Helene om att man kan gömma sig för sin frimodiga valp. Då brukar de tänka sej för innan de drar i väg på egen hand. TRO mej jag vet! Denna barbariska metod användes flitigt under min uppväxt. Får väl lov att tillstå att den funkade rätt bra.
I dag hjälpte syrran och jag till, vi tyckte att Helene var väldigt underhållande när hon gömde sig på så enkla ställer som bakom en trästam vid stigen. Vi inkasserade massor av korv. Lilla Mitzie tyckte det var kul att vi hjälpte till och blev faktiskt mer uppmärksam på sin matte. Matte är trots allt inte bara korkad. Innan vi gick till bilen höll Helene fast hela flocken och matte drog iväg över ett av fälten som är rejält stort, när hon kom till vägs ände ropade hon på oss. Kajsa drog i väg för kung och fosterland, antagligen livrädd att förlora matte i åtta veckor igen och var därför överlägsen oss andra. Lilla tjocka djuret kämpade tappert med alla sina kilo. Hon vill ju dessutom valla in oss så hon hade fullt upp. Lillvalpen for runt lite som hon ville och knäckte väl inte koden riktigt. Men det kommer. Over and out nu är det läggdax för mig!