torsdag 25 februari 2010

Konstig syster.


Ni som har läst min blogg har säkert förstått att allt inte står riktigt rätt till med min syster. Hade hon varit människa hade det nog varit resursskola för henne. Hon måste ha struktur omkring sig annars brakar allt åt fanders. Ta en sån enkel sak som när matte kommer hem.Det är ju verkligen ingen stor sak! Jag brukar inte ens bemöda mig med att stiga upp från sängen eller soffan för att hälsa. Jag vet ju att hon hör hemma här, Hos MIG. Kajsa blir så glad som om hon redan hade räknat ner matte. Härom kvällen satt hon och spanade i fönstret på andra våning när hon såg att matte kom hem i bilen. Hon tog ett dödshopp ut från soffan, mellanlandade på den nya ryamattan som förövrigt är inköpt för att minimera risken för benbrott när vi gör dödshoppen ut från soffan in i tomma intet.
Nåväl syrran fortsatte i hundra knyck ut i hallen, avståndsbedömde dåligt i ivern och sladdade ner på sidan nerför trappan. Precis då stiger matte in genom dörren och möts av en högljutt gråtande Kajsa. Matte blev förstås skiträdd och tar upp det lilla krypet och börjar pussa henne. DÅ är alla plågor plötsligt glömda! Matte borde testa med plåster på henne i stället det brukar ju funka bra på tvåbeningsvalparna! I söndagskväll hade vi bistra 19 grader kallt i Buskvarna. Matte har skottat upp gångar i trädgården för att vi inte skall kyla ner våra ädla ben för mycket. Vi fick både tröjor och jackor på oss innan vi skulle ut och kvällsdassa oss.Kajsa dröjde kvar ute och när matte stack ut näsan från altandörren hörde hon ett tjutande från trädgården. Kajsa överrumpladses av köldchocken till den milda grad att hon stod som fastfrusen i kylan oförmögen att röra sig. Matte fick göra en heroisk insats ut i trädgården och rädda Kajsa från den plågsamma kölddöden. Inne i huset hivades vetevärmaren in i micron, jag tycker de kunde ha baxat in Kajsa i stället. Sen fick hon en varm vetetvärmare om sig och en go fleecefilt. Vad jag gjorde? Bet i hop förstås och lade mig på hundbädden med en tragisk uppsyn! I nästa inlägg tänker jag berätta om en oerhört intelligent händelse från i går som bevisar att att jag i alla fall ligger i topp gällande intelligenta hundar! Ni har en del att se fram emot gott folk! På bilden kan ni se att även jag i unantagsfall kan kampa som värsta pittbullen!

2 kommentarer:

Katta & Doriz sa...

Bamseplåster borde ju funka!
Om hon var ute längre än nödvändigt i det här hemsa vädret får hon väl skylla sig själv?! Borde inte du fått vetevärmaren som var klok nog att gå in??

Jeppsson sa...

Haha, kanske borde fixa lite vetevärme åt gossarna här hemma... Fast dom har ju brasan förstås.