tisdag 8 juni 2010
Vaccination!
Traumat efter syrran och min vaccination för en dryg månad sedan är nu lagd till handlingarna. Jag känner mig därför mogen att skriva om den upplevelsen. Matte tog eldigt några timmar och i vanlig ordning när något är på gång drog hon upp oss ur sängen; fullständigt utan pardon. Vi baxades in i buren i bilen och åkte till Djursjukhuset. Så fort bilen stannade visste jag precis var vi var. Djursjukhuset är den värsta platsen på jorden om ni frågar mig. Sist jag var där var efter min kärleksstund med Jack, då jag nästan förblödde. Jag har även varit där när en läskig katt nästan slet mig sönder och samman. Vi lockades in i väntrummet, Kajsa travade på trots att hon fick sprutor där sist och fick kräkas upp den goda chokladen som hon hade tjyvat av husse. Vi fick vänta en bra stund i väntrummet. En ful jakthund trånade efter mig men jag ville bara ut och var liksom inte upplagd för en romans. Det där med kärlek på lasarett är inte min grej. Sedan blev vi infösta i ett pyttelitet rum utan fönster. Det rummet var jag i efter kattatacken då jag var valp. Man kollade om mina ögon hade blivit skadade eller inte. Det hade de inte. Nåväl veterinären som var en ung kvinna lyssnade på våra hjärtan och det lät bra fast mitt bankade på väldigt fort. Matte förvarnade veterinären om att jag förmodligen skulle skrika som en stucken gris vilket jag brukar göra vid dessa hemska vaccinationer. Hon skröt med att Kajsa inte reagerar utan tar det hela med ro om hon får snaska lite gottis. De jättlika sprutorna bars in och jag smet till dörren eftersom jag givetvis ville gå hem i stället för att utsättas för denna tortyr.Matte tog tjuren vid hornen dvs mig och så stack de mig. Jag bet ihop och sa inte ett pip. Matte nästan svimmade och trodde att jag hade hunnit dö. Det hade jag inte. Nästa hund på kö var syrran som denna gång skrek som en gris och vred sig som en orm, till den milda grad att lite av vaccinet hamnade på bordet. SEN betalade matte 800 spänn och vi fick gå en sväng i den kalla vinden från Vättern. Det var nog tänkt som någon slags belöning, vilket det givetvis inte var. Jag längtade hem till den goa sängvärmen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
800:- hade räckt till många Wienerkorvar! Slänga ut dem på såna fjantiga och totalt onödiga saker som vaccin! Matte säger att man måste vaccineras. Tror jag inte alls det!
Skicka en kommentar