Efter en vecka i husvagnen är det skönt att vara hemma igen! Vi har haft det bra och fått många men inte så långa promenader eftersom matte och husse blir så utmattade av lite värme. Husvagnslivet är toppen. Närmsta grannarna matar oss med hundgottis och rostbiff och allt möjligt gott. Syrran och jag rusar dit så fort vi får chansen. Husses kompis Lennart har köttbullar i fickan till oss vilket inte är alls fel! Jag sjunger faktiskt av glädje! Under vår husvagn bor det kaniner! Gissa om vi har varit prilliga syrran och jag? Vi har inte varit lösa på hela veckan med några få undantag då matte inte vill ha kaninjakt. Fattar inte varför...I lördags väckte vi av väckarklockan klockan 6. Det ösregnade och jag kröp djupt ner i husses säng. Kajsa och matte åkte iväg i ovädret. Kajsas skulle tävla! My god! Första klassen blev mycket riktigt värre än Cirkus Scott. Kajsa var en blandning mellan känguru, kapplöpningshund, akrobat och clown. Hon visade publiken vad en galen pinne kan! For runt som en virvelvind matte gav upp och kunde inte annan än skratta åt eländet. Tur att jag inte var med, jag hade skämts ögonen ur mig. Syrran har inga prinsessfasoner överhuvudtaget. Slutligen fick matte med henne på hindrena i den ordningen som det var tänkt så publiken fick se att Kajsa faktiskt kan, när hon vill. De fick fantastiska applåder och sällan har väl en sådan virvelvind skådats på en agilitybana. trots detta fick matte enormt goda vitsord av olika personer, över vilken fantastisk hund hon har! Konstigt för jag var ju inte där??? Flera stycken menar att Kajsa kan bli hur bra som helst bara hon blir lite lydigare. Kanske det vore på sin plats med en kurs i lydnadsdressyr för det lilla kräket? hihi.
I hoppklassen gjorde faktiskt Kajsa en runda utan några fel på hinder men hon snuddade vid matte och det får man inte göra så därför hamnade de på 12 plats tror jag, det var 50 hundar med i den klassen så matte var mycket nöjd eftersom det var första stora tävlingen och dessutom på bortaplan. Det var en man som ville köpa Kajsa och en som ville ha en sådan valp att ha till agility. Matte berätta lite diskret om mitt sätt att vara ocha tt det inte är så ofta som vi pinnar är vallhundslika som Kajsa. Måste komma från pappa Skogsvilles Eye of the tiger som Kajsas pappa heter. Lyra, Kajsas syster är ju också en sån där läskigt arbetsvillig vinthund. En bra sak var i alla fall att matte åkte till ICA och köpte RIKTIG lyxig leverpastej och så klart fick jag också smaka. Kajsa blev omhuldad som en drottning men hon sov mest utmattad av dagens ansträngningar. På bilden kan ni se vad snygga vi var när vi kom 4 i avelsgruppen på den stora Vinthudnstävlingen i Västerås i Juli. Det var grejjer det. Lena har bilden på Qvickelyckans hemsida. www.qvickelyckan.se
2 kommentarer:
Finns det ingen prinsess-bootcamp som din syster kan gå? Det där låter ju inte klokt!!! Lider med dig för vad du tvingas stå ut med.
Vad kan man säga - förstår precis hur du har det. Jag har ju den där Jansson att dras med fast jag tror vi katter tar det mer med ro. Jag fräser av honom när det behövs - kanske något för dig.
Det där med leverpastej har jag aldrig förstått men rostbiff det är mums - matte har en bit hon delar med mig.
Skicka en kommentar