Tecken...

I dag är matte säker på att jag har bäjbysar i magen. Små spindelungar. Minsta lillmatte kom hit efter att inte ha sett mig på nästan två veckor, hon insåg direkt att jag har blivit tjock om magen. På någon dag har jag fått en liten ölmage.

När syrran och jag brutalt tvingades ut i snön på Huskvarnabergens motiosnspår åt jag pinnar i mängd och parti. Matte tänkte osökt på när hon var havande och åt kilovis av citroner med god aptit. Hon tror att jag behöver pinnar för att må bra så jag fick snaska ostört. Matte har nu en nödlösning när jag är odräglig och stjäler smörgåspålägg och sådär ni vet...Hon kan skicka mig till Solveig i Partille, med buss eller tåg det spelar liksom ingen roll Solveig vill att jag kommer bums! Jag är numer tveksam till att Nossebro är ett andningshål med tvåbeningen Naemi. Det är nog bättre på dagiset i Partille. Matte säger att det inte är aktuellt, man skickar liksom inte i väg en familjemedlem oavsett hur illa den har uppfört sig. Vet inte riktigt hur detta uttalande kan tolkas. Men till Solveig: Vilken adress har du om jag nu bestämmer mig för att ge mig av till en mer förstående familj? På bilden ser ni att syrran och jag trots mina små påhopp har stor

glädje av varandra!