Helgen är snart slut!

Långhelgen som inneburit massor av aktiviteter är snart slut! För tillfället ligger jag i mattes knä och försöker överföra mina tankar till henne så att skrivandet blir rätt. Jag har ätit grillat köätt i dag. Till skillnad från min syster så tål inte min mage så mycket kryddor, vilket tvåbeningarna missade. Min mage tjuter och jag släpper rader av små smygfisar som luktar död huggorm!
Men helgens höjdpunkt var ändå när vi åkte till lena och jag fick träffa syrran! Jag har trots att hon stundtals har gjort livet surt för mig, faktiskt saknat ehnne sedan hon tillfälligtvis flyttade till Lena. Jag har inte varit helt säker på huruvida hon har varit levande eller död för att vara helt allvarlig.
I Kode känner jag mig som barn i huset! Jag skulle gärna byta med Kasja och bo där ett tag. Massor av goa tvåbeningar och roliga pinnar finns det där! Syrran bor för tillfället en trappa upp i Ellens rum. Dörren är låst! Trots mina ihärdiga försök att rafsa mig igenom dörren och gråta ihärdigt fick jag inte komma in. Till sist nöjde jag mig emd att umgås med yngsta tvåbeningen i huset: Alfred med sina kusiner. De var trevliga killar! Efter en stund bar matte ut Kajsa och då fick vi umgås! Vi rusade runt och lattjade, trots att syrran nyss fått valp så var hon så pigg och glad. Sen hjäpte jag henne att våga lätta på trycket gällande kisseriet. Hon vill inte gärna kissa i Kode. Hon är ju sån syrran, vill att JAG skall kissa först. Vilket är svårt när jag är 16 mil bort!
Annars har helgen varit bra. Jag har fått spåra lite. Det är rätt trevlig sysselsättning. I dag följde husse med och tittade när jag letade reda på klöven. Han tyckte att jag var stilig i min gula sele. Vi jobbar än så länge med blygsamt korta spår för att jag inte skall ge upp.I dag förlängde dock matte spåret aningens och det gick så fint så. Väldigt metodiskt. Jag fick korv efteråt. Det är bra belöning det!
I går visade jag på klubben var skåpet skall stå! Jag tog upp jakten på en stor vallhund som tränade lydnad med sin husse. Hundkräket kom farandes på planen bredvid vår agilityplan. Den stora fluffiga pälsen var väldigt provocerande. Dessutom var byrackan SVART! Jag reste upp raggen och for i väg till attack. Matte blev precis galen av ilska. Hussen hade bra pli på sin hund och satte den fint. Den gläfste dock åt mig så jag stillade mig. Mattte skämdes gruvligt. Då var jag en billig hund vill jag lova. Att jag sedan var väldigt duktig på agilityträningen lättade lite på stämningen men vår relation var lite störd under gårdagen.